Utläst och slutlyssnat

Jag läste Charlie Higsons första roman i den serien De levande döda, Fiender, med stor förtjusning. Lite äckelmagad ibland och lite obehagliga rysningar men den var BRA. Det är spännande och fascinerande med en värld där bara de under 14 år kan överleva och dessutom måste slåss mot de dödligt farliga mammorna och papporna.

Därför såg jag mycket fram emot att få läsa fortsättningen.....trodde jag.
Det är inte alls någon fortsättning, utan Farsot utspelar sig i tiden ungefär ett år före Fienden. Den är spännande och välskriven men det är liksom samma sak IGEN!

Jag kände mig lite lurad. Det var inte det jag ville läsa. Jag ville veta hur det gick för dem jag redan lärt känna.

Trist, därför får den bara B B 


                             °°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°

OCH
Jag har lyssnat klart på Pontus Ljunghills polisroman En Osynlig i uppläsning av Reine Brynolfsson. Jag tyckte om den. Visst är det i någon mening en deckare, men inte särskilt spännande på traditionellt deckarvis. Kommisarie Stierna är inte någon actionhjälte precis utan en ganska allvarlig, lite grubblande och eftertänksam man. Han drabbas av mordet på en liten flicka, drabbas genom att det kommer att definiera hans liv. Som läsare får vi följa kommisarien i hans jakt på mördaren och ta del av vad det innebär för honom.

Det är en fascinerande skildring av en svunnen tid och ett svunnet Stockholm. Jag tyckte mycket om den. Det är en sådan där bok som liksom sväller efteråt. Jag har tänkt mycket på den idag och ju mer jag tänkte på den desto mer tycker jag om den. Jag säger bara LÄS och NJUT eller förstås LYSSNA och NJUT!

B B B B B