Mord på Lindisfarne - Holy Island av L J Ross

När jag surfade runt på Audible dök boken Holy Island  av L J Ross upp som ett förslag för mig. Jag blev nyfiken och har nu lyssnat på den första boken i en serie om DCI Ryan vid Northumbriapolisen. Den utspelar sig på ön Lindisfarne på Englands nordostkust som just kallas Holy Island. Det är alltid roligt att lära sig något nytt när man läser kriminalromaner och jag visste inte så mycket om Lindisfarne.

St.Cuthbert

Den irländske munken och missionären St. Aidan grundade ett Benediktierkloster på ön i mitten av 600-talet och dit kom munken Cuthbert som blev abbot och så småningom biskop och också blev helgonförklarad.

Klosterruinen

År 793 anföll vikingarna ön, dödade munkarna och förstörde klostret.  Klostret finns kvar som ruin. En del av stenarna från klostret användes till att bygga Lindisfarne Castle,  ett slott från 1500-talet.                                                                                

Lindisfarne Castle

Vid ebb, två gånger per dygn, finns det en väg från fastlandet ut till ön och är man inte vaksam finns risk att man drunknar när tidvattnet rullar in.                                                  

Den första boken om DCI Ryan kom i januari 2015 och det finns två till. I den första boken, Holy Island, är DCI Ryan sjukskriven efter en traumatisk jakt på en seriemördare. När en ung flicka hittas död på Lindisfarne bestämmer han sig för att han nu är redo att börja arbeta igen. Han är en mycket attraktiv man och när experten på medeltida riter kallas in för att bistå polisen kan ni ju själva räkna ut hur det ska gå... 

Bortsett från att det finns lite sådana i mitt tycke lite fjantiga och stereotypa inslag tycker jag att den har varit spännande. 

Det hittas fler offer och vi anar att det finns en koppling till hemliga sällskap med medeltida hedniska riter. Pågår det mystiska ritualer på ön? Vilka är inblandade? Kan man lita på någon? 

Del 2

Del 3

Jag tror att serien kan utveckla sig till att bli riktigt bra men den här första får nog faktiskt bara 

   B B B. 

HÄR kan man läsa om författaren L J Ross och hennes böcker på hennes hemsida       

Tre fempoängare och ett bottennapp

Jag har läst tre romaner i helt olika genrer som var och får högsta betyg.

FANTASY:
Rachel Caine har skrivit en hel massa olika fantasyserier för ungdomar men jag har aldrig läst något av henne. Hon har nu kommit med första delen, Ink and Bone, i en ny serie, en trilogi, - The Great Library. Det var riktigt roligt att läsa den. Nästan lika roligt som när jag första gången läste Harry Potter! Romanen utspelar sig i en alternativ värld där Biblioteket i Alexandria är centrum för de som styr, kontrollerar och bestämmer över kunskap och där det är förbjudet att äga böcker. Såklart finns där illegala boksmugglare. Där finns också mystiska krafter och  en skola dit endast de bästa får inträde. En härlig  läsupplevelse och ett absolut måste för den som älskar böcker och äventyr i god brittisk tradition. B B B B B

LITTERÄR
Siri Hustvedts roman Sommaren utan män var så mycket roligare än vad jag trodde, trots sitt ganska sorgliga ämne. Jag fnissade högt flera gånger. Dessutom en underbar skildring av vänskap och kärlek, av sorg, ilska och galenskap.  Allt börjar när hennes man Boris lämnar henne för att vara tillsammans med Pausen. B B B B B

DECKARE
Jag har tidigare skrivit om Tim Weaver. Det är helt obegripligt att han ännu inte har översatts till svenska. Han har nu skrivit sex böcker om David Raker. Han har stadigt arbetat sig uppåt från ok via bra till superbra. De två senaste var omöjliga att sluta läsa. Den senaste (men inte den sista hoppas jag) är What Remains. David Raker arbetar med att söka rätt på försvunna människor. I sitt arbete har han blivit inblandad i polisens arbete, vilket de inte alltid är så glada åt. Colm Healy var en av de bästa och också en av dem som David Raker arbetade med och blev vän med innan allting slutade i katastrof. David Raker blir inblandad i ett gammalt fall - det som knäckte Colm Healy - och vad det leder till hade ingen ingen kunnat föreställa sig. B B B B B

Bottennapp
Dt är klart att jag hade stora förväntningar eftersom alla pratade om att det var en ny Smilla. Det är det inte! När Peter Höegs Fröken Smillas känsla för snö kom på svenska 1994 var det en helt ny läsupplevelse. En litterär skruvad spännande thriller. Effekten av Susan är inget av det. Den är liksom ...ingenting. Platta, krystade karaktärer. Tillkrånglad och ointressant intrig och den tar sig själv på alldeles för stort allvar. Jag kan inte hjälpa att jag får känslan av att danskarna har velat ha ett eget Millenium och därför släppt fram den här. Det borde de inte ha gjort. Den får med knappt nöd B.

Usel Kepler, tråkig Lahiri, en liten Pullman-pärla och två viktorianska deckare

Jag är fortfarande sjukskriven på grund av Meniéres sjukdom men jobbar halvtid. Enda fördelen är att jag hinner läsa mycket. Som tur är påverkar inte örat läsningen (om jag inte är jätteyr förstås).
Jag har klarat av en bok på min Bättringslista nämligen The Namesake av Jhumpa Lahiri. Jag köpte en fin utgåva när jag var in på min favoritboklåda The English bookshop i Uppsala i höstas. (Den var värd att köpa bara för att den är så fin med de flygande böckerna.)

Jag var nyfiken på den eftersom jag har hört så väldigt mycket gott om hennes romaner. Jag vet inte vad jag hade väntat mig men mycket mer än vad jag fick i alla fall. Visst, det var en lättläst och ganska intressant roman men inget mer. Den handlar om Gogol som är son till ett indiskt par som emigrerat till Amerika och jag tyckte om honom men det hände liksom ingenting. Först var det si och sen var det så och så hände det och sen blev det så. Ingen magi, inget djup. Trist. Den får därför bara BB av mig.

Efter den blev jag sugen på deckare. Jag har länge haft del 2 och 3 i Alex Grecians serie om The Murder Squad ,som utspelar sig i det viktorianska England, stående i hyllan. Jag tyckte bra om den första i serien The Yard som jag skrivit om HÄR. Den andra i serien The Black Country var också bra. Den utspelar sig inte i London utan i ett gruvsamhälle som bokstavligen håller på att gå under - husen håller på att sjunka ner i underjorden. Ett barn har försvunnit, en mystisk och dödlig epidemi härjar. Det är vinter och snön yr tillsammans med koldammet. Riktigt bra och spännande med atmosfär. Den får B B B B 

Däremot blev jag besviken på den tredje. The Devil´s workshop.
Den utspelar sig i London och i den återkommer ett par av de mördare som härjade i den första boken. Dessutom verkar en mystisk sekt i London och flera mer eller mindre galna mördare går lösa. Det blev för mycket för min smak. Allt för utstuderat och skruvat. Det var som att Alex Grecian ville skriva flera romaner på en gång. Dessutom var det lite för mycket frossande i våld för min smak. Nix, den får bara  B B

En till deckare (?) som jag gav upp av samma anledning är Lars Keplers senaste Stalker. Frossande i våld och illa skriven. Ständiga upprepningar (för att fylla ut sidorna eller...). Nej, inte mer än B B.

En liten pärla som jag hittade på Audible.co.uk är Philip Pullmans novell The Collectors, en sorts skräckhistoria i klassisk anda och med anspelningar på världen i trilogin om den mörka materien. Oemotståndligt uppläst av Bill Nighy. B B B B B.

Ny polisbekantskap - inte dumt

Jag har lyssnat på John Verdons deckare/thriller Tänk på ett tal. Dave Guerney, huvudpersonen är pensionerad polis i 40-årsåldern (!?) Han är expert på seriemördare och lyckas förstås även som pensionerad bli inblandad i ett mordmysterium.


Det här är den första boken av John Verdon (och om Dave Geurney) och jag var inte alls sugen på att läsa den. Jag tyckte det verkade vara en ganska medioker seriemördarthriller. Sen läste jag om hans nästa bok Blunda hårt och tyckte den verkade bra. Men då kände jag att jag ville läsa dem i ordning.

Dave Guerney var en trevlig bekantskap. Han verkar vara en trevlig och intressant person och det är bra. Jag tycker inte om böcker med osympatiska huvudpersoner. Som vanligt har han (som de flesta amerikanska poliser) personliga problem med obearbetade traumatiska händelser i botten men han känns trovärdig och äkta.



Seriemördaren är påhittig och infernalisk och boken är bitvis riktigt spännande. Dessutom finns här en liten litterär flirt med Trollkarlen från Oz och sånt är ju alltid kul.



Just nu lyssnar jag på boken om Kapten Klänning men sen måste jag nog lyssna på nummer två i serien om Dave Guerney.

Och jag såg att den tredje, Låt den onde sova,  alldeles nyss har kommit ut.

Det är inte ovanligt att den första i en serie är lite trevande men att böckerna sen bara blir bättre och bättre. Jag hoppas att det är så för jag läser gärna mer om Dave Guerney.

John Verdon har så klart en egen hemsida HÄR kan ni läsa mer om honom.

Han och hans fru flyttade till Catskill Mountains (som Dave Guerney) och har lagt upp flera fina foton av naturen där. Jag hoppas han förlåter mig för att jag lånar ett. Där fick han ro och tid att börja skriva.

Han berättar också att han har en bakgrund i reklambranschen men lämnade den för att göra Shaker inspirerade möbler.

Han berättar också lite mer om sin huvudperson.

Tänk på ett tal får B B B B