28.4.20

Att stötta sin favoritboklåda i Coronatider - The English Bookshop

Ända sedan starten nån gång på 90-talet har The English Bookshop  (då, The Uppsala English Bookshop) varit min favoritboklåda. Lite jobbigt eftersom jag inte bor i Uppsala...

Inte bara min  - Den blev utsedd till Bookstore of the Year 2018 i hela världen!

Så varje gång - nästan -  jag besökt staden har jag tittat in och köpt med mig ett gäng böcker. Ofta fler än jag tänkt. Man blir så väldigt sugen när man går runt bland alla böcker. Dessutom har de sån fantastisk trevlig personal.

Som tur är har de månadsbokklubbar att vara med i. Jag har varit med - med ett kort avbrott - nästan från start. Just nu är jag ned i Mystery-klubben men det finns också klubbar för fiction, classics, fantasy, urban fantasy, sf, noir och feel good. Bara att välja. Det är roligt att få en överraskning hem i brevlådan. Oftast har urvalet varit bra annars kan man ju alltid ge bort boken.







De bjöd nyligen in till en stödkampanj så här i coronatider och jag bjöd på någon av  deras gamla böcker som legat kvar sedan starten och blev en av de lyckliga som vann en gammal bok, en mugg, en tygkasse och en fin tackhälsning. Kul!

Boken kommer jag aldrig att läsa.... men det gör inget för inklistrat på försättsbladet fick jag ett fint tack.




Boken jag fick var Conversations with My Agent av Rob Long som var en av författarna till TV-serien Cheers. Som sagt, den lockar inte alls men den har sin hedersplats i hyllan ändå.

Det går att beställa på nätet förstås nu när vi inte ska ut och resa så mycket!

3.4.20

Roboten Buck - en relationsroman?

Jag blev ombedd av författaren, Claes Tjäder, att läsa och recensera hans bok Roboten Buck. Tack för det! Jag ska på en gång säga att jag annars aldrig hade kommit på idén att läsa romanen.  Jag tror att jag knappt ens hade lagt märke till den om jag sett den i någon hylla - utom möjligen för att kommentera omslaget som inte lockar mig till läsning, snarare tvärtom. Och det är synd, för romanen har en viss charm.

Jag blev inte riktigt klok på vad det är för sorts roman egentligen. På baksidan står att den är "en relationsroman om artificiell intelligens, politik, vänskap och kärlek." Huvudpersonen Caesar blir efter valet statssekreterare i det nya Framtidsdepartementet där en stor satsning på virtuell teknik, AI, och robotar energiskt arbetas fram. Caesars farfar Roffe får chansen att prova den nya tekniken, bland annat roboten Buck
Roffe skildras kärleksfullt och är den av huvudpersonen som känns mest levande och lätt att tycka om.

Romanen är välskriven och det finns ett driv i den som gör att den går fort att läsa. Men efter att ha läst den kan jag inte låta bli att undra vad författaren ville skriva för sorts roman.

I vissa stycken är den lätt satirisk och rolig på det sättet, i andra stycken hjärtevärmande och ömsint rolig men den plötsligt kommer storpolitik och terror in i bilden och då vet jag inte riktigt var den tar vägen.

Själva roboten då? Huvudpersonen Buck? Ja, han tar aldrig riktigt plats. Jag hade önskat att det var där tyngdpunkten i romanen hade legat - att det skulle ha getts större utrymme åt en diskussion om AI, om vårt förhållningssätt till AI, om farorna och framför allt om vad det är som gör oss till människor - och alltså skiljer oss från robotarna. Författaren rör sig i gränstrakterna men kliver aldrig riktigt in.

Roboten Buck får B B B.