Sommarsummering

 Tänk att sommaren kommit och gått redan. Visserligen kan september vara fantastiskt fin men sommar  är det ju inte längre.

Som vanligt har jag inte hunnit läsa så mycket som jag hade önskat men en del har det blivit. Jag börjar med fempoängarna. Det blev några stycken, dock i helt olika genres. Välj och vraka!

Jag börjar med två kriminalromaner.

  Jag hade läst om Dödssynden av Maria Grund och vet att hon fått pris för Årets bästa debut 2020 av Svenska Deckarakademien men av någon anledning hade jag fått för mig att jag inte skulle tycka om den. Jag vet faktiskt inte varför. Kanske har det att göra med beskrivningen av den eller utseendet på den. Men nu köpte jag pocketutgåvan och blev helt fast. Maria Grund har lyckats att skriva en kriminalroman med en helt egen säregen ton. Om man får säga så utan att någon tar illa upp skulle jag säga att den är en väldigt osvensk deckare. Åtminstone jag har en bild av hur de svenska deckarna brukar vara (på gott och ont) några bra andra rent av dåliga men ofta ändå lite likartade. Dödssynden är något helt annat. Spännande, mörk med intressanta personligheter. Nu väntar jag otåligt på nästa. Den bästa svenska kriminalromanen jag har läst på länge!      B B B B B                            

Jag läste Ytspänning av Olivier Norek förra året och har sett fram emot att få läsa Kod 93. Den är skriven tidigare än Ytspänning och handlar inte alls om samma poliser utan är den första delen av tre om kommissarie Victor Costa och hans män i förorten Seine-Saint Denis i Paris. Den är också mörk och obehaglig men spännande. Absolut ingen mysdeckare. B B B B B 

Jag har också läst två historiska romaner.

Roskoden av Kate Quinn tillhör inte den typ av romaner som jag brukar läsa men den här fångade mitt intresse. Delvis beror det på att den handlar om kvinnor som arbetade med kryptering i Bletchley Park under andra världskriget. Boken handlar delvis om verkliga personer och verkliga händelser. Hon gör det väldigt bra. I efterordet till romanen får man veta vad som är sant och vad som är hittepå. Jag sträckläste romanen och det kändes ungefär som att mysa med en bra brittisk TV-serie. Efter att jag läst den försökte jag mig på hennes tidigare och rosade roman Kodnamn Alice men gav upp efter ett tag för jag tyckte att den blev för tramsig. Kanske jag gör ett nytt försök...men Roskoden får faktisk B B B B B 

Översten av Ola Larsmo har stått och väntat i bokhyllan sen den kom ut men av någon anledning har jag känt ett motstånd mot att ta ner den och sätta igång. Sommaren är ju en bra tid för långläsning så jag började läsa och det ångrar jag inte. Romanen handlar om den svenske mannen Knut Oskars liv i Sverige och USA. Berättelsen är ett strålande exempel på hur verkligheten överträffar dikten. Från uppväxten i fattigdom i Sverige till en karriär som yrkesmilitär i USA och sen tillbaka som pastor i Sverige. Fascinerande, lärorikt och fängslande. För min del tyckte jag nog att skildringen av hans barndom och unga år i Uppsala och Stockholm var bäst. Den får B B B B B  

Den sista fempoängare är Alva Dahls bok om Gunnel Vallquist - Slå rot i förvandlingen: Gunnel Vallquists liv och livshållning.  Gunnel Vallquist tillhör en av våra intressantaste kulturpersonligheter och det är otroligt fascinerande att läsa om henne och hennes tid och liv. Hon blev nästan 100 år gammal, född 1918 och död 2016. Författare, översättare (Marcel Proust och Simenon bland annat) och debattör. Ledamot av Svenska Akademin och god vän med Sven Stolpe. Hon var djupt troende och konverterade till katolicismen 1939. Jag blev väldigt fascinerad av henne när jag läste boken. Hon verkar ha varit en stark men samtidigt ödmjuk personlighet. Ofta starka åsikter och inte rädd för att säga sin mening. Läs den! B B B B B 

Två bra men helt olika kriminalromaner

Det är alltid roligt att hitta nya deckarserier och nu har jag hittat två!

Där inget vissnar mera är första delen i en serie som utspelar sig i Edinburgh på mitten av 1800-talet. Den är skriven av Ambrose Parry som är en pseudonym för författarparet Chris Brookmayer, som skrivit flera deckare, och Dr Mariza Haetzman som är läkare med anestesi som specialitet.  Jag läste en teori om att valet av pseudonym är en blinkning åt en berömd 1700-talsläkare och kirurg, Ambroise Paré. 

Läkarstudenten Will Raven börjar arbeta hos den duktiga och erkända doktor Simpson och träffar där tjänsteflickan Sarah Fisher. De dras in i en härva av döda prostituerade, mystiska fosterfördrivare, lögner och intriger. Lite seg till att börja med men sedan blev den allt mer spännande och rakt igenom väldigt intressant. Inte minst för den medicinhistoriska vinklingen. Den andra i serien,  En njutbar död,  har redan kommit på svenska och den tredje, A corruption of blood,  kommer senare i år. 

Där inget vissnar mera får B B B B. 

En helt annan sorts kriminalroman är Christina Wahldéns Nämn inte de döda som utspelar sig i Australien. Det är den första delen i en serie som utspelar sig i Darwin som är huvudstad i Norra territoriet och som ligger typ längst upp i norr. Jag har varit i Australien men inte där. Vi vistades främst i Sidney och Blue Mountains i New South Wales men vi gjorde en resa till Uluru (fd Ayers rock) som ligger i södra delen av Norra territoriet, dvs ungefär mitt i. Jag minns att jag läste en dagstidning när vi var där och då läste om en krokodilattack i Darwinområdet. I Uluru är det öken, så där fanns tack och lov inga krokodiler. Nämn inte de döda börjar med vad som ser ut att vara en krokodilattack men det visar sig såklart inte vara riktigt så enkelt. Det är den ABBA-älskande polisen Bluey och hans nya assistent Jess som tillhör ursprungsbefolkningen som utreder det hela. Dessutom spelar svenska Greta en stor roll (förutom att hon ser ut som Agnetha Fältskog) och Mango förstås - en övergiven vallabyunge.  

Men som alltid i romaner som utspelar sig i Australien spelar själva naturen och klimatet en stor roll. Det märks att Christina Wahldén älskar Australien och att hon kan mycket. Det är mycket förutom själva deckarintrigen som är intressant, inte minst ursprungsbefolkningens kultur och historia och deras nutida förhållanden. 

Jag tyckte det var riktigt roligt att lära känna huvudpersonerna och att få befinna sig i Darwin ett tag och ser fram emot att läsa mera.

Nämn inte de döda får B B B B 

 

Damkören i Chilbury - sent omsider

Fabbe

Jag är hemma med en envis förkylning och har inte orkat göra just någonting. Nu känns det äntligen som om den är på väg bort. Det enda som hjälper är ju vatten, vila och värme så Fabbe och jag har legat i soffan. Jag har sovit, läst lite och sovit igen och druckit te däremellan.

Jag kom plötsligt ihåg att jag hade Damkören I Chilbury  av Jennifer Ryan liggande i bokhyllan och tänkte att den är säkert perfekt förkylningsläsning och det var den.

Jag tycker egentligen inte om brevromaner men här tycker jag att hon har lyckats bra. Romanen består av brev från och dagboksanteckningar av olika kvinnor/flickor i byn Chilbury under 1940.

Kören - som blev en damkör eftersom männen är ute i kriget - står i centrum men runt omkring händer det mycket. Kärlek, svek lite spänning och mystik allt i krigets skugga. Mycket brittiskt och riktigt bra..

Förutom detta så tycker jag att det finaste med romanen är skildringen av hur mycket musiken, i detta fall körsång, kan göra med oss.

Ett tips som ger romanen en extra dimension är att lyssna på den engelska ljudboken, där körsången finns med. Damkören i Chilbury får B B B B

Mycket promenader och mindre läsning

Fabbe har kommit till oss för att stanna. Vår Ettore fick somna in i somras bara dagarna innan han skulle ha fyllt 15 år.

Jag var helt inställd på att vi inte skulle ha någon ny hund .....

...men så behövde Fabbe ett nytt hem.

Han är son till Ettore så vi tog hem honom men hade inte bestämt något definitivt. Nu har han varit hos oss i tre veckor och får vara kvar.

Han är tio år men pigg och aktiv och gosig.

Vi är ute och promenerar mycket, tränar mycket och bygger upp vår relation. Så det blir inget ljudbokslyssnande på promenaderna utan fokus på Fabbe.

Men lite läsning hinner jag ju med innan jag somnar. Det känns som längesedan jag läste något riktigt riktigt bra. Jag vet inte om det beror på att jag blir mera kräsen eller om jag läser för okoncentrerat.

I alla fall har jag återupptäckt Elly Griffiths andra serie, alltså inte den om Ruth Galloway utan den om DI Edgar Stephens och hans vän magikern Max Mephisto. Jag läste den första för länge sedan men tyckte inte att den var något för mig. Sedan dess har hon hunnit skriva fyra till och de får alla höga betyg på Goodreads så jag gav dem en chans till och det var riktigt roligt. De finns ännu inte på svenska.

De utspelar sig i Brighton med början 1950 och sen får man följa dem genom åren Den första boken The Zig Zag Girl utspelar 1950, den andra Smoke and Mirrors 1951, den tredje och fjärde, The Blood Card och The vanishing Box 1953,  medan den femte, Now You See Them hoppar tio år framåt in i 1960-talet. Jag har ännu inte läst de två senaste men det ser jag fram emot.

Två kriminalromaner utöver det vanliga.

Det är roligt med böcker som ger en kunskap om sådant man inte kände till. Det är extra roligt när det handlar om kriminalromaner. Själva deckarintrigen behöver inte vara den mest spännande om grundhistorien är tillräckligt intressant.
Tove Alsterdal skriver sådana kriminalromaner. Jag har inte läst alla hennes romaner men de här två tyckte jag väldigt bra om två av dem.

Hennes senaste roman Blindtunnel fångade mig och höll mig kvar. Intressant och med ett driv som inte hade så mycket med det aktuella brottet att göra som med det historiska brottet och kanske framförallt fördrivningen av tyskarna från Sudettyskland efter andra världskriget. Väldigt roligt att få läsa om Böhmen och Prag i en svensk deckare.

Folkfördrivning och etnisk utrensning - igen. Jag ska erkänna att jag inte kände till den delen av andra världskrigets historia. En förfärlig historia. Miljontals tyskar fördrevs från sina hem där de levt i generationer. Egendomar konfiskerades. Det finns mycket att läsa om det har jag sett och en hel del dokumentärer som man kan hitta på Youtube.

Blindtunnel får B B B B

Den tidigare, som jag också tyckte väldigt bra om var I tystnaden begravd. Den handlar också om mörka hemligheter i det förflutna. Den här gången om de svenska kommunisternas drömmar om att delta i uppbyggandet av Sovjetunionen och vad som hände dem när de återvände och försökte berätta om hur de verkligen var.

I tystnaden begravd får också B B B B

Om man får säga så, så tycker jag att Tove Alsterdal skriver väldigt osvenska deckare - och det är bra!

Nytt År - Nya Böcker...

... och kanske lite nytt bloggande.

Jag är numera sjukpensionär på halvtid. Jag arbetar förmiddagar och försöker ägna resten av tiden åt att i lugn och ro sköta de vardagssysslor som måste göras, träna lite, gå ut med vovven och göra bra saker såsom att läsa, sticka, sy och brodera.

Det går lite upp och ner med orken men jag försöker komma ihåg att vara sparsam med energin så att den ska räcka hela veckan. Sen beror det förstås mycket på hur jobbigt det är på jobbet.

Kanske att jag orkar med att blogga lite. Jag gör helt enkelt ett nytt försök att tipsa om bra böcker. Jag recenserar också en och annan bok i tidskriften Katolskt Magasin.


En av de första böckerna jag läste i år var Darktown av Thomas Mullen men jag blev faktiskt lite besviken. Det var intressant och förskräckligt att läsa om de nyutexaminerad svarta polismännens situation i Atlanta 1948 och det var väl det som var behållningen.

Själva deckarintrigen var ganska tråkig och jag tyckte inte om språket. Nu läste jag den på svenska så det är svårt att veta hur den är på originalspråket men jag tyckte inte om stilen. Jag tror att det var för att den var lite gammaldags "hårdkokt" a la Mickey Spillane eller så och det gillade jag inte helt enkelt.

Den får bara B B B 

Semesterläsningssummering

I morgon börjar jag jobba igen efter fem veckors semester. Jag har inte läst så mycket som jag hade tänkt men en hel del har det blivit i alla fall. Dags att summera och recensera:

Jag börjar med fempoängarna B B B B B

1 - De försvunna böckernas bibliotek av Kristoffer Leandoer

En surrealistisk historia för alla boknördar. Härlig

2 - Things from the flood av Simon Stålenhag


En märklig dystopisk och samtidigt alldeles vanlig berättelse om en ung pojke. Vilka bilder! Helt fantastisk!

















Sen kommer tre deckare som får fyra poäng
    B B B B

1 - Midnattssolens timme av Cecilia Ekbäck
Del två i serien om Svartåsen. Historisk kriminalroman från Norrbotten. Spännande och intressant om  hur vi såg på och behandlade samerna.

2 - Annabelle av Lina Bengtsdotter
Mycket bra kriminalromansdebut! Stämningen!

3 - Sleeping in the ground av Peter Robinson (Skuggan av tvivel på svenska)
24:e boken i serien om Alan Banks. Mycket bra som alltid.

Dessutom har jag läst en riktigt bra och fascinerande SF-roman men som så ofta när det gäller science fiction var den alldeles för lång. Children of time av Adrian Tchaikovsky. Manipulerande med naturen, konstgjorda världar och att man får skörda det man sår.

Olga Tokarczuk, jag vill ha mer!

Jag har redan skrivit om den fantastiska romanen Jakobsböckerna och nu har jag läst Olga Tokarczuks roman Gammeltida och andra tider. Den är inte lika omfångsrik som Jakobsböckerna och inte lika myllrande men lika bra. Det är en av hennes äldre romaner, skriven redan 1996, men utkommen på svenska först 2006. Jag förstår inte att jag missade den då. Romanen handlar om den lilla byn Gammeltida och dess invånare sett genom deras olika tider. Byn vaktas av de fyra ärkeänglarna som ibland gör sig ärenden in i byn. Liv och död, blod och jord, kärlek och sorg,  Gud och människor, krig och fred - allt på en gång. Fantastisk B B B B B 







För några år sedan gick hennes roman Styr din plog över de dödas ben som radioföljetong. En sorts kriminalhistoria i de djupa polska skogarna med djuren och skogen som huvudpersoner. Jag minns att jag tyckte om den och jag känner nu att jag nog också skulle vilja läsa om den.
Den får B B B B 


Jag köpte häromdagen romanerna Daghus-Natthus och Löparna. Spännande!

Hennes böcker är magiska!

Årets två första

Den siste pilgrimen av Gard Sveen var riktigt bra. En komplicerad historia som sträcker sig från krigsåren in i nutid. Ett bestialiskt mord på en välkänd och aktad medborgare upptäcks strax efter att kvarlevorna efter tre människor som mördats någon gång under krigsåren hittats. Som läsare anar man förstås att det finns ett samband. Det gör också polisen kriminalinspektören Tommy Bergman och han börjar nysta i vad som kan ha hänt då för länge sedan. Romanen är uppbyggd så att man i ungefär vartannat kapitel befinner sig i nutid och i vartannat i dåtid. Då får man följa den unga kvinnan Agnes och hennes arbete i den norska motståndsrörelsen tillsammans med bland annat Pilgrimen. Ytterligare mord, gömda hemligheter, konspirationer och dubbelspel. Mycket spännande. Det var svårt att lägga den ifrån sig. Dessutom en intressant skildring av Norge under den tyska ockupationen.

Den får B B B B 

För övrigt har Gard Sveen skrivit en andra roman med Tommy Bergman. Den heter på norska Helvete åpent och på engelska Hell. Jag hoppas den också översätts till svenska. Handlingen börjar med att en ung flicka blir mördad på ett sätt som påminner om en serie mord under 1980-talet. Men den gärningsmannen sitter inlåst. Kan det vara så att det i själva verket var en annan som var skyldig?
Är Anders Rask oskyldig? En av recensenterna skriver att Gard Sveen sneglat på den svenska rättsskandalen med Thomas Quick och därför valt just namnet Anders Rask... Låter spännande. Mer kan man läsa HÄR.

Sleeping Giants av Sylvain Neuvel är något helt annat. En suggestiv, intelligent och annorlunda science-fiction skriven av en kanadensisk lingvist. Jag lyssnade på den och vet inte hur den ser ut i pappersformat. Jag tror att den är skriven som förhörsprotokoll, utdrag ur dokument och tidningsartiklar. Ljudboken var gjord som en dramatisering. Väldigt bra.
Jag vill inte förstöra läsupplevelsen ifall någon skulle bli sugen på att läsa den men berättelsen börjar med att man upptäcker vad som ser ut att vara en jättestor del av en konstgjord människa. Man börjar forska och det hittas ytterligare delar utspridda över jorden. Forskare från olika områden (en lingvist bland annat!) försöker sätta ihop delarna och tyda och tolka de tecken som finns på den för att kunna använda den. Men vad är det? Vad är den gjord av? Och hur? Hur gammal är den? Och framförallt var kommer den ifrån? Den var spännande och det var roligt med de filosofiska och moraliska frågorna som diskuteras. Jag väntar på fortsättningen; Waking Gods,  i serien Themis Files. Det här var en sådan där roman som man inte riktigt kan sluta tänka på. Jag har beställt den i pappersform och ser fram emot att läsa den också.
Sleeping Giants får B B B B B

Fyren mellan haven av M L Stedman

Det är konstigt hur det blir ibland. Jag hörde talas om M. L. Stedmans roman The light between the oceans 2013 och blev nyfiken. Jag beställde den och fick den snabbt men inte läste jag den...

Nej, nu har den stått i hyllan i drygt två år och väntat. Jag vet att jag började på den någon gång förra året men då tyckte jag inte om den. Ändå har jag någonstans anat att jag faktiskt skulle gilla den. NU har jag i alla fall läst den, eller rättare sagt lyssnat på den i den svenska översättningen, och den var riktigt bra.

Huvudperson är Tom Sherbourne som återvänder till Australien efter första världskrigets slut. Han bär med sig traumat från Västfronten och försöker hitta en ny tillvaro. Han börjar arbeta som avbytare för fyrväktare och får sås småningom anställning som fyrvaktare på ön Janus Rock. En klippö som ligger ensam mitt emellan två hav, Indiska oceanen och Södra ishavet. Janus Rock finns inte på riktigt men det finns förstås en mängd andra runt om den Australiska kusten.

Det mest fascinerande med romanen var beskrivningen av livet som fyrvaktare. Ensamheten, havet, vädret och alla sysslorna.

Tom är en trevlig person att lära känna och jag ska inte avslöja vad som händer men livet på ön blir inte det som han och hans fru hade tänkt sig.

Boken är en kärleksroman, en roman om livets villkor, om att vi inte vet vad som väntar oss och inte alltid kan överblicka konsekvenserna av våra val men också om hat, bitterhet, försoning och förlåtelse. Trots att den var bra var den ändå inte riktigt så som jag trodde. Den var en aning för förutsägbar och lite för kletig för min smak, men den får ändå B B B i betyg och jag är glad att ha läst den. Och Tom kommer jag at minnas länge.

På insidan av romanen finns den här loggboken från en fyr.

Översköljd - Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk

Jag känner mig faktiskt översköljd. Jakobsböckerna (med den fullständiga titeln "Jakobsböckerna eller Den väldiga färden över sju gränser, fem språk, och tre stora religioner, de små ej att förglömma. Berättad av de döda, medelst en av författarinnan utarbetad metod för konjekturer, berikad av ett överdådigt urval Böcker, därtill understödd av Fantasien, vilken utgör naturens största Gåva till människan.") av den egensinniga Olga Tokarcuk är som ett deltalandskap. Först små rännilar och floder som ringlar sig fram och förenas i en enda stor flod för att sedan slingra hit och dit och åter dela upp sig i mindre floder och rännilar som blandar sig med varandra och delar upp sig på vägen. Och att läsa den är just att bli översköljd.

Grundhistorien är Jakob Franks liv. Jakob Frank var en  polsk-judisk man som levde under 1700-talet och grundade en sekt vars anhängare kallade sig  frankister och som mycket kort och mycket förenklat hade influenser från alla de tre Abrahamitiska religionerna. Jakob Frank ansåg sig vara Sabbatai Zewi vilken förkroppsligade Messias som skulle komma och rädda världen.  Man förkastade Talmud och levde tvärt emot vad som föreskrevs där och bröt på många sätt mot dåtidens normsystem.


Med grundhistorien som den stora floden är romanen full med bifloder och rännilar bestående i ett myller av alla de människor som på olika sätt berördes av Jakob.

Allting hänger samman, som Olga Tokarcuk skriver i sin Bibliografis not

  ..."lät mig bli varse två saker, för det första hur många fenomen som på ett subtilt sätt knyter an till varandra och för det andra att historien är ett ständigt försök att förstå det som hände och det som skulle kunna ha hänt".

Den är en fantastisk läsupplevelse och det enda man som läsare bör göra är att låta sig översköljas och följa med.

HÄR på förlagets hemsida kan man läsa mer och där finns många länkar till andra recensioner.

Den får B B B B B 
                                                  

Årets första!

Jag har varit helt uppslukad av Jevgenij Vodolazkins bok om pojken Arsenij som blev den helige dåren Ustin som blev munken Amvrosij som blev eremitmunken Laurus. Arsenij föddes i byn Rukina  vid Kirillklostret i Belozerje i Ryssland den 8 maj 6948 efter Skapelsen eller 1440 efter vår Frälsares Jesu Kristi födelse.  


             

                      Ett tragiskt och märkligt livsöde men så genomsyrat av kärlek. Till Gud och Jesus Kristus förstås men också till alla människor som kommer i hans väg. Han hjälper och helar och delar med sig.

Lauris = Lagerblad

Det går inte att föreställa sig hans umbäranden men konstigt nog är det inte särskilt sorgligt att läsa om dem utan tvärtom genomsyras hela romanen av tro, hopp och kärlek utan att på minsta vis vara sentimental eller fånig.

En underbar läsupplevelse! Den får
B B B B B

Krigets vindar

Jag tittar på TV-serie från tidigt 80-tal och tycker att den är riktigt bra! Det handlar om serien som bygger på Herman Wouks romanserie om andra världskriget. Krigets vindar och Krig och hågkomst.
I Sverige gavs de ut i fyra delar Natalie, Pamela , Natalies flykt samt Pug och Pamela. Alla i ganska tramsiga omslag...  Jag minns i alla fall att jag tyckte om dem. Jag sträckläste allihop.



Jag vet inte om det är 70-årsjubileet av krigsslutet i Europa eller om det är att jag läste The Narrow road to the deep north och Landsmän men jag har snöat in (igen) på Andra världskriget.



Jag såg att TV-serien Krig och hågkomst nu kommit ut på DVD och då insåg jag att jag ville titta på serien igen. Det är en riktig nostalgitripp att se alla skådespelarna - bland annat Robert Mitchum, Ali McGraw och Ben Murphy.



För er som inte känner till serien så handlar den om familjen Henry och en del av de människor de möter och allt de råkar ut för under krigsåren. Pappa Victor (Pug) är marinattaché i Berlin då Tyskland anfaller Polen. Sonen Byron befinner sig tillsammans med judinnan Natalie i Polen och måste fly därifrån. Den andra sonen, Warren, är i flottan och hamnar så småningom i Pearl Harbour och kriget mot Japan.


Jag tror att den är historiskt korrekt och det är ju intressant men sen är det kärlek, svek, vänskap och livsöden.



Herman Wouk, som fyller 100 år den 27 maj, har skrivit flera romaner. Jag har nu beställt de två som handlar om Israels historia - Hoppet och Äran.







Hans romaner gavs för ett par år sedan givits ut i nya fräscha och snygga omslag.

Krigets vindar och Krig och hågkomst får B B B B 
(Fast det är länge sedan som sagt)