Återbesök i Three Pines

Jag håller på att frossa i min favoritdeckarserie. Jag har läst alla romanerna sedan jag upptäckte den första när den gavs ut 2005. Förra året kom den 17:e i serien och jag hoppas att det kommer många fler. Det kommer i alla fall en artonde i år med den lovande titeln "A world of curiosities".

Jag läser alltså om kriminalromanerna om Kommissarie Armand Gamache, skrivna av den kanadensiska författaren Louise Penny.  

Sedan några år tillbaka har de översatts till svenska och nu har jag alltså börjat om från början. De som finns inlästa har jag lyssnat på. Tyvärr saknas några i mitten och så förstås de som inte hunnits med ännu. Jag är väldigt nöjd med Tomas Bolmes inläsningar. Nu har lyssnat på så många av dem att hans röst är helt förknippad med livet i Three Pines. 

Vad är det som gör de så bra då? Ja, först och främst Armand Gamache själv men också hans familj, hans team, byborna i Three Pines - egna, egensinniga och allmänt konstiga men underbara. Till och med den gamla poeten Ruth Zardo och hennes anka. Och förstås Three Pines med omnejd. 

Även om Three Pines alltid finns med utspelar sig böckerna också i Quebec och på andra fascinerande och intressanta platser.  

Sen är det väl det där med kontinuiteten, att man får följa kommissarien och de andra genom åren och då och då upptäcka att saker och ting inte alltid är vad man trodde. Att upptäcka vad olika händelser gör med oss som människor och även med poliser. Att upptäcka att också platser har hemligheter.

Sist men inte minst - morden, brotten, de vindlande och märkliga händelser som utspelar sig. 

Just nu håller jag på med nr 11 i ordningen - "Det ondas väsen" och hittills har alla tidigare 10 hållit för omläsning. 

Man MÅSTE läsa dem i ordning! Man gör sig själv en otjänst annars. För det händer ju saker som spiller över, som det refereras till och som är betydelsefulla för dem. 

Jag har gett dem flesta B B B B B men det finns enstaka som fått B B B B men jag upptäcker nu när jag läser om dem att jag ändrar mig från 4 till 5...

HÄR finns en sida med bilder och info om miljöerna kring Three Pines som ju ligger i Eastern Townships.

Bild från hemsidan ovan

Det finns till och med en Three Pines Tour!

Tillbaka till 80-talet - två nya kriminalromaner

 Jag ska erkänna på en gång att jag började läsa något avvaktande. Liza Marklund har inte varit någon av mina favoritförfattare. Först hade jag inte tänkt att läsa Polcirkeln men när jag förstod att Polcirkeln är namnet på en bokcirkel kunde jag inte låta bli. 

Bokcirkeln Polcirkeln består av fem tonårsflickor. De påbörjar den som ett Fritt Valt Arbete på högstadiet i slutet av 70-talet men sedan en av dem försvunnit spårlöst sommaren 1980 upplöses den. 

40 år senare hittas en kropp...

Nutid (julen 2020) och dåtid skildras fantastiskt bra. Jag är något äldre än de kvinnor/flickor det handlar om men jag känner med viss ångest igen mig i skildringarna av tonåren på 70-80-tal. 

En spännande och gripande berättelse. 

Att man får följa deras åsikter om bokcirkelböckerna är extra roligt! 

Det här är första delen av en trilogi - Stenträsktrilogin - och jag väntar otåligt på nästa. 

Polcirkeln får B B B B B

Även Återvändaren utspelar sig delvis på 80-talet och dessutom också uppe i norr.

Polisen Erik Borg återvänder till sin hemstad Luleå för en begravning. Han träffar sin gamla klassföreståndare som vill prata med honom om något angeläget. Han berättar att det har med Eriks klasskamrat Johnny att göra. Johnny hittades död i älven sommaren 1983. 

Erik har egentligen inte tid att lämna sitt arbete i Stockholm men kan inte släppa den gamla klassföreståndaren så han återvänder igen.

Romanen utvecklar sig till en riktigt bra svensk kriminalroman. Även i den här romanen blir det återblickar till högstadiet på 80-talet. OBS-klasser och skolfoton, mobbing och värstingar. 

Spännande, välskriven och med en huvudperson som jag gärna läser om igen.

Den får B B B B

Septembersammanfattning - två fempoängare

 Av de böcker jag hunnit läsa i september är det två som sticker ut -  Händelser vid vatten av Kerstin Ekman och Ytspänning av Olivier Norek. 

Händelser vi vatten läste jag när den kom ut 1993 och tyckte den var fantastisk. Under många år har jag känt att jag skulle vilja läsa om den. Men det är alltid en massa nya böcker i vägen så det har inte blivit av. Men plötsligt fick jag se att den skulle gå som Radioföljetong i inläsning av Rolf Lassgård! Bättre kan det väl knappast bli. 

Nu har jag lyssnat mig igenom den och jag tycker fortfarande att den är fantastisk. Rolf Lassgård gjorde den inte sämre. Underbar att lyssna till. Jag inser att jag den här gången fastnade för andra saker än vad jag gjorde förra gången  - det är ju intressant. 

Lyssna i SR:s app. Lyssna också på samtalet mellan Kerstin Ekman, Rolf Lassgård och Camilla Blomqvist. Mycket bra.

Händelser vid vatten får B B B B B

Ytspänning handlar också om händelser vid vatten men är en mer utpräglad kriminalroman. Fransk och annorlunda än många brittiska och amerikanska kriminalromaner. Jag är svag för de franska (Jag säger bara Fred Vargas!) 

En intressant huvudperson, kommisarie Noemie Chastain från Paris, som är lätt att tycka om och som jag hoppas få läsa om i flera romaner. En dränkt by, försvunna barn, gamla oförätter, mystiska händelser och riktigt spännande. 

Ytspänning får också B B B B B

Vinnare av Svenska Deckarakademiens pris för bästa (njae?) utländska kriminalroman

2019 års sista lästa (lyssnade) bok blev En förlorad man av Jane Harper. Lustigt nog utspelar den sig i juletid men inte som vi är vana att tänka på julen, utan i 47° värme i Australiens Outback.

Jag har tidigare läst hennes romaner i serien om Aaron Falk, Hetta och Falska vänner
och tyckte mycket bra om den första men inte lika bra om den andra. De var båda mer kriminalroman än den här.

Visserligen börjar det med en död man och visst kommer det en slags upplösning men det är inte särskilt spännande och fokus ligger mer på dysfunktionella familjeförhållanden än på något annat.

Trots detta tyckte jag ändå att den var intressant och visst undrade jag vad som hade hänt men det räckte inte riktigt till. Det som gav mest var skildringen av livet i den Australiensiska Outbacken. Fascinerande och därför väl värd att läsa.

Den får torts allt B B B B

Riktigt god gammal bekantskap

Jag har varit lite avvaktande till att läsa Håkan Nessers nya bok De vänsterhäntas förening. Jag vet inte varför, kanske för att jag aldrig blev förtjust i böckerna om Gunnar Barbarotti. Däremot tyckte jag riktigt bra om böckerna om Van Veeteren så efter att ha läst lite recensioner (positiva) så började jag lyssna på den. Jag kan inte säga att jag lyssnade oavbrutet men nästan. Det var riktigt, riktigt roligt.

Berättelsen slingrar sig och krumbuktar sig i sakta mak. Att saker och ting hänger ihop förstår man ju men hur? Det är mycket samtalande och funderande och filosoferande. Ibland lite småroligt, inte alls andlöst spännande utan mera klurigt undrande.

Jag hoppas att Van Veeteren får leva och ha hälsan och intellektet i många år till och att han och Gunnar Barbarotti får möjlighet att lösa flera fall tillsammans.

De vänsterhäntas förening får B B B B B 

Årets två första

Den siste pilgrimen av Gard Sveen var riktigt bra. En komplicerad historia som sträcker sig från krigsåren in i nutid. Ett bestialiskt mord på en välkänd och aktad medborgare upptäcks strax efter att kvarlevorna efter tre människor som mördats någon gång under krigsåren hittats. Som läsare anar man förstås att det finns ett samband. Det gör också polisen kriminalinspektören Tommy Bergman och han börjar nysta i vad som kan ha hänt då för länge sedan. Romanen är uppbyggd så att man i ungefär vartannat kapitel befinner sig i nutid och i vartannat i dåtid. Då får man följa den unga kvinnan Agnes och hennes arbete i den norska motståndsrörelsen tillsammans med bland annat Pilgrimen. Ytterligare mord, gömda hemligheter, konspirationer och dubbelspel. Mycket spännande. Det var svårt att lägga den ifrån sig. Dessutom en intressant skildring av Norge under den tyska ockupationen.

Den får B B B B 

För övrigt har Gard Sveen skrivit en andra roman med Tommy Bergman. Den heter på norska Helvete åpent och på engelska Hell. Jag hoppas den också översätts till svenska. Handlingen börjar med att en ung flicka blir mördad på ett sätt som påminner om en serie mord under 1980-talet. Men den gärningsmannen sitter inlåst. Kan det vara så att det i själva verket var en annan som var skyldig?
Är Anders Rask oskyldig? En av recensenterna skriver att Gard Sveen sneglat på den svenska rättsskandalen med Thomas Quick och därför valt just namnet Anders Rask... Låter spännande. Mer kan man läsa HÄR.

Sleeping Giants av Sylvain Neuvel är något helt annat. En suggestiv, intelligent och annorlunda science-fiction skriven av en kanadensisk lingvist. Jag lyssnade på den och vet inte hur den ser ut i pappersformat. Jag tror att den är skriven som förhörsprotokoll, utdrag ur dokument och tidningsartiklar. Ljudboken var gjord som en dramatisering. Väldigt bra.
Jag vill inte förstöra läsupplevelsen ifall någon skulle bli sugen på att läsa den men berättelsen börjar med att man upptäcker vad som ser ut att vara en jättestor del av en konstgjord människa. Man börjar forska och det hittas ytterligare delar utspridda över jorden. Forskare från olika områden (en lingvist bland annat!) försöker sätta ihop delarna och tyda och tolka de tecken som finns på den för att kunna använda den. Men vad är det? Vad är den gjord av? Och hur? Hur gammal är den? Och framförallt var kommer den ifrån? Den var spännande och det var roligt med de filosofiska och moraliska frågorna som diskuteras. Jag väntar på fortsättningen; Waking Gods,  i serien Themis Files. Det här var en sådan där roman som man inte riktigt kan sluta tänka på. Jag har beställt den i pappersform och ser fram emot att läsa den också.
Sleeping Giants får B B B B B

Trevligt med ny deckarbekantskap i Sundsvall

Yngsta dottern har flyttat till Sundsvall för att läsa på Mittuniversitetet och då tyckte jag det kunde vara roligt att läsa om Sundsvall. Jag har för länge sedan läst de riktigt bra deckarna av pseudonymen Emma Vall, som utspelar sig där, men däremot har jag aldrig läst något av Jonas Moström. 

Första boken

Nu har jag börjat lyssna på den första i serien i en väldigt bra inspelning. Torsten Wahlund läser  och det är ju alltid bra men dessutom har de lagt till fina små ljudvinjetter mellan varje kapitel - sånt gillar jag! Det blir liksom extra trevligt.

Jag har inte hunnit så långt men än så länge är jag nöjd. Kriminalkommissarie Johan Axberg och läkaren Erik Jansen verkar vara trevliga bekantskaper. Om jag gillar den har jag en hel rad deckare att se fram emot. Om jag har fattat rätt så finns det åtta böcker i serien om Sundsvall och sen har han skrivit tre i en serie som utspelar sig i Uppsala. I den senaste i den serien hjälper för övrigt Johan Axberg till. Kul.

Tredje boken

HÄR kan man läsa mer på Jonas Moströms hemsida

Andra boken

Sjätte boken

Fjärde boken

Femte boken

Sjunde boken

Åttonde boken

  

Den senaste och kanske bästa DCI Banks-deckaren är här

Jag lyssnar på Peter Robinsons senaste roman om DCI Banks och det är nästan så att jag tar ett extra varv med vovven bara för att lyssna lite till. Om jag har räknat rätt är det här den 28:e boken om DCI Banks. 1987 kom den första i serien, Gallows View, och därefter har det alltså blivit ytterligare 25 romaner och dessutom två novellsamlingar. Även om jag alltid har tyckt om att läsa dem så tycker jag  att de har varit lite ojämna. Alla har inte varit lika bra. Men den här, When the Music´s Over, är riktigt, riktigt bra.

Det rörs om i vad många hade hoppats vara glömt och begravt för länge sedan. Det har varit flera avslöjanden om att kändisar under åren har utnyttjat och våldfört sig på unga flickor och nu har  poeten Linda Palmer anklagat Danny Caxton för att ha våldtagit henne när hon bara var fjorton år i mitten på sextiotalet.  När Banks och hans kriminalare börjar röra om i grytan flyter det upp många obehagligheter som flera helst skulle vilja slippa bli påminda om - även inom polisen. Samtidigt utreder DI Anne Cabbot ett mord på en ung flicka i vad som blir en slags nutida parallellhistoria.

Romanen handlar nycker om unga flickors utsatthet både då och nu. Om hur svårt det är att utforska vuxenvärden utan att råka illa ut. Vad händer när man blir kvar efter det att festen är slut, ljusen släckta och musiken har tystnat?

Jag har inte långt kvar och jag vågar redan nu skriva att den får

B B B B B 

 - en av hans bästa!

Deckarmys och sjukskrivning

Jag var hos min örondoktor i tisdags och hon sjukskrev mig 50% under två månader. Förutom min Menière på höger öra har jag sedan i höstas haft svår tinnitus i det vänstra Jag ska få en till hörapparat till det örat men det dröjer ett tag och efter att ha försökt klara av att jobba som vanligt är jag nu helt slut. Det blir en nedåtspiral eftersom trötthet och stress på verkar M-örat så att det blir värre och då blir tinnitusen värre och ja... nedåt, som sagt.


Det passar bra att lyssna på ljudböcker eftersom tystnaden bara gör tjutandet värre. Så nu lyssnar jag och stickar.

En deckarbekantskap som jag kommit att uppskatta allt mer ju fler böcker jag läst är Elly Griffiths.

Hon skriver om arkeologen Ruth Galloway och DCI Harry Nelson och böckerna utspelar sig i Norfolk ett grevskap i östra England med lång kustlinje och speciell natur, inte minst saltängarna.

Hennes romaner om Ruth Galloway är en märklig mix av modern polisroman och brittiskt myspys med mystiska oförklarliga händelser, historiska gåtor och märkliga sammanträffanden. Som vanligt när man gillar en serie så är det alltid ett trevligt återseende när det kommer en ny i serien. Alldeles nyligen har den åttonde i serien kommit och man MÅSTE läsa dem i ordning, annars går man miste om en hel del.







Här är de i ordning:

 1 - Crossing Places, Flickan under jorden (2009)

2 - The Janus Stone, Janusstenen (2010)

3 - The House at Sea´s End, Huset vid havets slut (2011)

4 - A Room full of Bones, Känslan av död (2011)

5 - A Dying Fall, En orolig grav (2012)

6 - The Outcast dead, De utstötta (2014)

7 - The Ghost Fields, De öde fälten (2015)

  8 -The Woman in Blue (2016)







Alla sju som jag hittills läst får B B B B 

Coffin Road - Deckarfavorit från Yttre Hebriderna

Jag har tidigare skrivit om Peter May som har blivit en av mina favoritförfattare. I alla fall när han skriver om Yttre Hebriderna.

Coffin Road är den senaste kriminalromanen. Den släpptes nu i januari 2016. Jag köpte den omedelbart som ljudbok och har lyssnat på en mycket bra uppläsning av Peter Forbes (som läst in de andra också)

Historien börjar med att en man vaknar liggande i strandkanten på en av öarna i Yttre Hebriderna. Han vet inte vem han är, inte var han är och inte vad som hänt.

Samtidigt får vi veta att en ung flicka har svårt att acceptera att hennes pappa förmodas död efter att ha varit försvunnen länge.

Mannen har en karta där Coffin Road är utmärkt. Han hittar det hus där han tycks ha bott och gamla tidningsurklipp men kan inte få det att gå ihop.

En annan man hittas dödad och någon försöker döda honom fast han inte förstår varför, och är det kanske han som dödat den andre?

Spännande, intressant och visserligen förstår man som läsare att man blir ledd och lite lurad men det gör inget - berättelsen vindlar fram och tillbaka precis som Coffin Road över heden och vad är det för någonting som döljer sig där...

Den får B B B B av mig.

Om man får mersmak finns hans bok om Yttre Hebriderna!

Ingen deckare men helt ok ändå

Medlemmarna i min bokklubb SELMA vann varsitt exemplar av Sara Lövestams roman Sanning med modifikation av Piratförlaget och jag måste erkänna att om jag inte hade fått ett ex så hade jag nog aldrig kommit på idén att läsa den. Jag har läst om den men den har inte lockat mig särskilt. Nåväl, boken damp ner i brevlådan dagarna före jul och nu har jag läst den.

Även om den har fått pris för årets bästa deckardebut så är det INGEN deckare. Jag skulle vilja kategorisera den som en ganska spännande psykologisk samtidsroman.

Kauplan - en ung man som lever på flykt i Sverige åtar sig uppdrag som privatdetektiv ( lite Kalle Blomkvist är det över det hela) och får ett uppdrag av Pernilla. Kauplan ger sig runt om i Stockholm för att leta ledtrådar och så småningom börjar han ana att allt inte är som det ser ut att vara. (Tyvärr ganska uppenbart även för läsaren också).

Kauplan är lite för diffus för att väcka mitt intresse och jag kommer nog inte att läsa nästa i serien om Kauplans överlevnad men jag tycker att den var läsvärd och liksom lite uppfriskande just för att den är annorlunda - men den som tror sig få en deckare i handen tror fel.
Den får B B B 

Böcker jag otåligt väntar på - sex deckare och en sf

Nummer elva i den fantastiska serien om kriminalkommisarie Gamache vid polisen i Quebec och allt som händer kring den lilla på ytan pittoreska byn Three Pines.

Beräknas komma i augusti 2015

Nummer sex i serien om David Raker, som letar efter försvunna personer. Han har skrivit en av de mest spännande deckare jag läst nämligen nummer fem - Fall from Grace.

Beräknas komma i juli 2015.

Nummer 19 i serien om kommisarie Lynley!

Beräknas komma i oktober 2015.

Del två i den dystopiska sf-serien. Den första - Stjärnfall - var fantastiskt bra!

Kommer snart!

Nummer 13 i serien om kommisarie Erlendur Sveinson på Island. Den här utspelar sig 1979, alltså i tiden före en hel del av de andra.

Kommer i september 2015.

Nummer 15 i serien om Cooper & Fry i The Lake district.

Kommer i juli 2015.

Nummer 20 i serien om John Rebus i Edinburgh. Mer behöver inte sägas.

Kommer i november 2015.

Fair Isle-stickning och deckartips

Första modden på mina Björk-vantar. Jag har inspirerats till en idé om ett par vantar i Fair Isle-teknik av Björkens färger nu under våren-försommaren.

Mudden ska liksom vara stammen....

Just nu håller jag på att räkna, välja färger och provstickar.

Jag saknade några kulörer så igår beställde jag från Jamieson´s.



Fortsättning följer....



Jag har lyssnat på Peter Robinsons senaste Abbatoir Blues. Nr 22 i serien om inspector Alan Banks.



Den var riktigt bra. Abattoir betyder slakthus och historien har en del makabra inslag. Spännande och intressant. Jag gillar Banks och
hans team. I den här boken får Winsome Jackman lite extra utrymme men inte på Annie Cabbots bekostnad. Jag har inte ledsnat på Banks ännu. Den här tyckte jag är en av de bättre. Den får
  B B B B.

Böcker, trädgårdspyssel och Lotta (min båt)

Idag har jag varit ute precis hela dagen och hunnit med en hel del. Först och främst har jag fått hem Lotta - en Kulkuri 30 från 1985. Nu ser jag fram mot att åka ut till min favoritö Eggegrund.







Sen har jag pysslat i trädgården. Planterat Lavendel i f.d. kryddlandet. Kryddorna får bo i krukor (de få jag verkligen vill ha)

Utsikt från udden

Jag har invigt mina nya stolar ute på udden. Ettore passade på att ta ett dopp.

Ettore på väg ner i havet

Fina, byggda i återvunnen teak

I morgon har vi SELMA-träff - min bokklubb. Vi har läst Jojo Moyes Livet efter dig. Jag vet att den har blivit höjd till skyarna och att den fått höga poäng på alla boksajter men jag var inte särskilt imponerad. Jag fångades aldrig. Jag tyckte personerna var ytliga och stereotypa. Hela historien var ganska tramsig trots det allvarliga ämnet.  Den får bara B B 

Till nästa gång ska vi läsa Roy Jacobsens De osynliga. Hon som valt den säger att den påminner om en av våra favoriter - Is av Ulla-Lena Lundberg. 

Jag har hunnit med en ny deckarbekantskap också Tony Parsons The Murder Bag. En riktigt bra historia. Det stod om den någonstans att den påminde om en riktigt bra Elizabet George. Engelsk internatskola, mörka hemligheter i högt uppsatta personers förflutna och en intressant polis. Faktiskt en av de bästa deckarna på länge! Jag läser gärna mer om Max Wolfe. B B B B