Nytt År - Nya Böcker...

... och kanske lite nytt bloggande.

Jag är numera sjukpensionär på halvtid. Jag arbetar förmiddagar och försöker ägna resten av tiden åt att i lugn och ro sköta de vardagssysslor som måste göras, träna lite, gå ut med vovven och göra bra saker såsom att läsa, sticka, sy och brodera.

Det går lite upp och ner med orken men jag försöker komma ihåg att vara sparsam med energin så att den ska räcka hela veckan. Sen beror det förstås mycket på hur jobbigt det är på jobbet.

Kanske att jag orkar med att blogga lite. Jag gör helt enkelt ett nytt försök att tipsa om bra böcker. Jag recenserar också en och annan bok i tidskriften Katolskt Magasin.


En av de första böckerna jag läste i år var Darktown av Thomas Mullen men jag blev faktiskt lite besviken. Det var intressant och förskräckligt att läsa om de nyutexaminerad svarta polismännens situation i Atlanta 1948 och det var väl det som var behållningen.

Själva deckarintrigen var ganska tråkig och jag tyckte inte om språket. Nu läste jag den på svenska så det är svårt att veta hur den är på originalspråket men jag tyckte inte om stilen. Jag tror att det var för att den var lite gammaldags "hårdkokt" a la Mickey Spillane eller så och det gillade jag inte helt enkelt.

Den får bara B B B 

Flickorna - obehagligt, klibbigt och smärtsamt

Jag har sent omsider läst Emma Clines roman Flickorna. Jag var tio år sommaren 1969 när Charles Manson-morden ägde rum. Jag minns hur hela världen förfasades över vad som hade hänt och jag minns att jag läste om dem fast jag egentligen inte ville men inte kunde låta bli.

Men romanen handlar faktiskt inte om Charles Manson utan om Evie som är 14 år och egentligen en ganska vanlig tonårstjej. Vilsen, osäker, full av konstiga känslor som hon inte rår över och väldigt ensam. Fylld av längtan efter något annat och förvirrad eftersom vuxenvärlden visar sig krackelera.

Det är en fantastiskt fin skildring av Evie under de korta sommarmånader som kom att göra henne till den hon blev. Det var ibland nästan smärtsamt att läsa om hennes famlande försök att förstå sig på sig själv och sina egna val och handlanden. Jag kunde känna hennes frustration, hennes smärta och osäkerhet men också hennes upproriskhet och längtan.

Den är spännande och ibland krypande otäck. Hur kunde det hända? Var flickorna monster eller kan vi alla bli det de blev? Hur kan man till synes frivilligt passera gränsen från normalitet till fullständig galenskap? Hur kunde det hända det som hände?


En obehaglig och sorglig men fantastisk bok som kommer att leva kvar i minnet länge.

B B B B B 

Böcker jag otåligt väntar på - sex deckare och en sf

Nummer elva i den fantastiska serien om kriminalkommisarie Gamache vid polisen i Quebec och allt som händer kring den lilla på ytan pittoreska byn Three Pines.

Beräknas komma i augusti 2015

Nummer sex i serien om David Raker, som letar efter försvunna personer. Han har skrivit en av de mest spännande deckare jag läst nämligen nummer fem - Fall from Grace.

Beräknas komma i juli 2015.

Nummer 19 i serien om kommisarie Lynley!

Beräknas komma i oktober 2015.

Del två i den dystopiska sf-serien. Den första - Stjärnfall - var fantastiskt bra!

Kommer snart!

Nummer 13 i serien om kommisarie Erlendur Sveinson på Island. Den här utspelar sig 1979, alltså i tiden före en hel del av de andra.

Kommer i september 2015.

Nummer 15 i serien om Cooper & Fry i The Lake district.

Kommer i juli 2015.

Nummer 20 i serien om John Rebus i Edinburgh. Mer behöver inte sägas.

Kommer i november 2015.

Krigets vindar

Jag tittar på TV-serie från tidigt 80-tal och tycker att den är riktigt bra! Det handlar om serien som bygger på Herman Wouks romanserie om andra världskriget. Krigets vindar och Krig och hågkomst.
I Sverige gavs de ut i fyra delar Natalie, Pamela , Natalies flykt samt Pug och Pamela. Alla i ganska tramsiga omslag...  Jag minns i alla fall att jag tyckte om dem. Jag sträckläste allihop.



Jag vet inte om det är 70-årsjubileet av krigsslutet i Europa eller om det är att jag läste The Narrow road to the deep north och Landsmän men jag har snöat in (igen) på Andra världskriget.



Jag såg att TV-serien Krig och hågkomst nu kommit ut på DVD och då insåg jag att jag ville titta på serien igen. Det är en riktig nostalgitripp att se alla skådespelarna - bland annat Robert Mitchum, Ali McGraw och Ben Murphy.



För er som inte känner till serien så handlar den om familjen Henry och en del av de människor de möter och allt de råkar ut för under krigsåren. Pappa Victor (Pug) är marinattaché i Berlin då Tyskland anfaller Polen. Sonen Byron befinner sig tillsammans med judinnan Natalie i Polen och måste fly därifrån. Den andra sonen, Warren, är i flottan och hamnar så småningom i Pearl Harbour och kriget mot Japan.


Jag tror att den är historiskt korrekt och det är ju intressant men sen är det kärlek, svek, vänskap och livsöden.



Herman Wouk, som fyller 100 år den 27 maj, har skrivit flera romaner. Jag har nu beställt de två som handlar om Israels historia - Hoppet och Äran.







Hans romaner gavs för ett par år sedan givits ut i nya fräscha och snygga omslag.

Krigets vindar och Krig och hågkomst får B B B B 
(Fast det är länge sedan som sagt)

Ny polisbekantskap - inte dumt

Jag har lyssnat på John Verdons deckare/thriller Tänk på ett tal. Dave Guerney, huvudpersonen är pensionerad polis i 40-årsåldern (!?) Han är expert på seriemördare och lyckas förstås även som pensionerad bli inblandad i ett mordmysterium.


Det här är den första boken av John Verdon (och om Dave Geurney) och jag var inte alls sugen på att läsa den. Jag tyckte det verkade vara en ganska medioker seriemördarthriller. Sen läste jag om hans nästa bok Blunda hårt och tyckte den verkade bra. Men då kände jag att jag ville läsa dem i ordning.

Dave Guerney var en trevlig bekantskap. Han verkar vara en trevlig och intressant person och det är bra. Jag tycker inte om böcker med osympatiska huvudpersoner. Som vanligt har han (som de flesta amerikanska poliser) personliga problem med obearbetade traumatiska händelser i botten men han känns trovärdig och äkta.



Seriemördaren är påhittig och infernalisk och boken är bitvis riktigt spännande. Dessutom finns här en liten litterär flirt med Trollkarlen från Oz och sånt är ju alltid kul.



Just nu lyssnar jag på boken om Kapten Klänning men sen måste jag nog lyssna på nummer två i serien om Dave Guerney.

Och jag såg att den tredje, Låt den onde sova,  alldeles nyss har kommit ut.

Det är inte ovanligt att den första i en serie är lite trevande men att böckerna sen bara blir bättre och bättre. Jag hoppas att det är så för jag läser gärna mer om Dave Guerney.

John Verdon har så klart en egen hemsida HÄR kan ni läsa mer om honom.

Han och hans fru flyttade till Catskill Mountains (som Dave Guerney) och har lagt upp flera fina foton av naturen där. Jag hoppas han förlåter mig för att jag lånar ett. Där fick han ro och tid att börja skriva.

Han berättar också att han har en bakgrund i reklambranschen men lämnade den för att göra Shaker inspirerade möbler.

Han berättar också lite mer om sin huvudperson.

Tänk på ett tal får B B B B 

Två dystopier

Jag har läst två romaner som båda handlar om livet efter katastrofen. De är förvånansvärt lika i sin stämning även om de annars är helt olika.  Det har skrivits en hel del dystopisk litteratur ett tag och de här två romanerna sticker ut lite eftersom de INTE handlar om zombies eller vampyrer, bara om helt vanliga människor under mycket ovanliga förhållanden.

Den första är En tid för Mirakel ( The Age of Miracles) av Karen Walker Thompson. Som vanligt (!?) tycker jag att den svenska översättningen inte är riktigt bra. Jag tycker inte heller omslaget på den svenska utgåvan.

Romanen omnämns ibland som en ungdomsbok - säkert för att huvudpersonen är en ung flicka - men som vanligt är det alldeles för inskränkande. Plötsligt börjar jorden snurra allt långsammare, dagarna och nätterna blir allt längre. Människorna försöker antingen anpassa sig eller låtsas som ingenting. Julia berättar för läsaren hur hon upplevde det som hände samtidigt som hon berättar om sig själv och sin familj och hur det är att vara ung. Det är en vacker, vemodig ganska enkel berättelse som väcker många frågor och som jag kommer att minnas. Den får B B B B b
Den når inte riktigt upp till full pott, men det gör nästa roman.

Jag är överväldigad av The Dog Stars. Den är skriven på kort, avskalad men poetisk prosa. Hig och hans hund Jasper hör till de som överlevt pandemin. Hig lever ett isolerat liv tillsammans med sitt flygplan, sin hund och sin vän vid ett flygfält. De odlar grönsaker, fiskar, jagar och försvarar sig mot angripare. Men en dag hör han anrop på sin radio och så småningom ger han sig iväg.

På ett sätt påminner romanen om Cormac McCarthys Vägen, men är ändå helt sin egen och lämnar en mer hoppfull eftersmak. Jag läste, jag skrattade och jag grät. Underbar - jag hoppas att den översätts till svenska.  Den får full pott B B B B B 

Man behöver inte alls vara någon sf-nörd för att uppskatta de här romanerna. Som all bra sf-litteratur berättar de något om oss och våra liv här och nu även om de till synes handlar om en påhittad framtid.  

Bokpaket

Modernista förlag har skickat ett bokpaket med lite smått och gott. Härligt! Det blir bara allt svårare att välja vad som ska läsas under sommaren.

Vad sägs om Det av Inger Christensen;
"Det är den danska systemdiktningens viktigaste monument, en magnifik skapelseberättelse som ritar upp flera av sextiotalets mest verksamma ideologiska och estetiska positioner. Det obetydliga ordet »det« växer i en grandios gest ut till ett universum, en värld genomkorsad av samtida röster: kvinnorörelsens frågor, ideologikritiska ansatser, diskussionen om språkets spännvidd"









Hitom Himlen av Stina Aronsson;
"I övre Norrland, »ödelandet«, fann Stina Aronson [1892-1956] sin slutliga litterära hemvist 1946 med romanen Hitom himlen. I denna reducerade värld, där människor, djur och ting tycks bilda stumma punkter mot det karga landskapet, träder berättelsen om Emma Niskanpääs liv fram ett liv i den tysta ödemarken, där en son föds, en make dör, en gift kvinna rymmer med en predikant. Hitom himlen är höjdpunkten på Aronsons långa författarskap och en av det svenska 1900-talets mest egensinniga romaner."













Planetariet av Nathalia Sarrauta;
"Alain, en ung fransk akademiker, skriver avhandling om den dyrkade författarinnan Germaine Lemaire. Men de intellektuella ambitionerna trängs undan av drömmen om det borgerliga livet, om att tillsammans med unga hustrun Gisèle få överta gamla faster Berthes femrummare. Möbleringen av önskehemmet upptar dem till en grad som börjar likna besatthet. I ett åtskruvat borgerligt kosmos återskapar Nathalie Sarraute [1900-1999] en värld utan nåd, en människa isolerad i sina illusioner. Samtidigt vibrerar denna franska nya romanen-klassiker av sin minutiösa detaljrikedom.Planetariet svänger och andas, som i ett enda totalt ögonblick." 

En sista riktig kyss av James Crumley;
"När privatspanaren C.W. Sughrue äntligen hittar författaren Abraham Trahearne är det på en sunkig bar i Kalifornien, där han sitter och dricker med en alkoholiserad bulldog. I baren arbetar Rosie, vars tonåriga dotter tio år tidigare försvunnit i hippie-erans lyckligt nerknarkade San Francisco.
I stället för att köra hem Trahearne tar Sughrue med honom på en resa kantad av urspårade fester och brutala utpressningsförsök allt för att hitta Rosies dotter Betty Sue.

JAMES CRUMLEYS [1939-2008] klassiska kriminalroman En sista riktig kyss [1978] är en våldsam och poetisk berättelse om borttappade själar och överlevande blomsterbarn under ett kallt amerikanskt sjuttiotal."






Dessutom ligger Amanda Hellbergs ungdomsfantasybok Jag väntar under mossan som jag fått för läsning av Boktipset och väntar;

"Vad är det för varelser som rör sig i mörkret runt en vanlig sommarstuga i skogen? Som viskar och knackar ...

"Jag väntar under mossan" är blodisande och underhållande berättelse om en förtrollad sommar, häftig förälskelse och inre styrka av skräckdrottningen Amanda Hellberg.

När Tilda är nära att drunkna och spolas i land på den olycksbådande ön mitt i sjön skruvas hennes känslighet upp. Hon tränger djupare in i en värld av övernaturliga varelser och mystiska samband där ingenting är som det först verkar. Samtidigt vakar någon - eller något - över varje steg Tilda tar ...

I en värld av sällsamma skuggväsen, undangömda kråkslott, en bottenlös näckrosdamm och en uråldrig maktkamp söker Tilda sanningen: Vad hände med Tildas försvunna mormor? Vem ligger bakom den ondskefulla stämningen vid sjön? Hur känns den stora kärleken? Och vem är Tilda själv egentligen?" 

Äta Kött?

Jag var inte vegetarian innan jag läste boken och jag kommer inte heller att bli det. Men jag kommer att välja vad jag äter med ännu större urskiljning än jag redan gör och jag tror att jag kommer att ha ett mer medvetet förhållningssätt till köttätande.  ALLA som på minsta sätt intresserar sig för mat och matlagning borde läsa boken.

Det är bok befriande fri från pekpinnar. Författaren redovisar och redogör för vad han lär sig under sin undersökning. Samtidigt berättar han, med ett personligt tilltal, om sig själv och sina egna funderingar. På så sätt är boken också en sorts filosofibok, den handlar om villkoren för vår existens. Han uppmanar oss att dra upp huvudet ur sanden och se djurhållningen i vitögat. Han vill att vi – precis som han – ska ta ställning till vårt förhållningssätt till kött, fågel och fiskätande.  Är dödandet ok? Ja, kanske om det sker på ett humant sätt. Men är det (korta) livslånga lidandet ok? Nej, skulle väl de flesta svara.  Är vi kanske skyldiga att ge djuren ett gott liv innan vi äter upp dem och inte bara minimera lidandet? Är vi beredda att betala vad det kostar?För min del är jag mest frustrerad över att vi som konsumenter har så svårt vet att vi väljer det som vi tror är rätt. Betyder ekologiskt att grisen haft ett bra liv?

Boken är skriven i USA och tack och lov har vi i Europa och Sverige något bättre regler, men vi ska inte låta lura oss.

Jag fick mycket att fundera på efter att ha läst den. Jag tror att människan är menad att äta djur. Jag tror också att det är vår skyldighet att se till att de djur vi äter har ett så bra liv som möjligt. Jag har länge så mycket som möjligt köpt ekologiskt uppfödda grisar och lamm från närliggande gårdar, men hur är det med mjölkdjuren? Lever de ett gott liv? Hur är det med alla djur som används inom mat- och kemikalieindustrin? Var ska man dra gränsen? 

Jag vet inte, men jag tycker att det är var och ens skyldighet att fundera över dessa frågor just för att de i förlängningen är frågor om villkoren för vår existens och vårt förhållningssätt till omvärden.
 

Dewey - bibliotekskatten

CD

Dewey gillade att ligga i lådan med deklarationsblanketter.


Jag har lyssnat på CD-boken om bibliotekskatten Dewey. En alldeles sann historia om en liten kattunge som blev inslängd i ett bokinkast på biblioteket och sen blev kvar.

Vi som har djur vet hur mycket de ger oss människor och det gjorde också katten Dewey.

En gullig berättelse som man blir glad av.

Filmstjärna också

Tänk... om The Help eller Niceville

hur det var... och kanske fortfarande är på sin håll. Jag har lyssnat klart på The Help av Kathryn Stockett. På svenska har den fått den fåniga titeln Niceville. Det är tidigt 60-tal och vi befinner oss i Jacksonville, Mississippi. I boken turas tre kvinnor om att berätta. Det är Aibileen, hembiträde eller "Help" som det heter där, hos en vit familj.  Det är Miss Skeeter, en ung vit medelklasskvinna och det är Minnie, också hon "Help". Jag ska inte avslöja vad som händer, men boken skildrar kvinnorna, deras liv och vardag och därmed också en tid som känns otroligt avlägsen.
Jag tyckte mycket om den, den är fängslande, rolig, sorglig, intressant och lättläst. Kvinnorna känns levande och det är riktigt roligt att då och då förfasa sig över de vita kvinnornas inställning till sina hembiträden.

Den får B B B B B
 För övrigt håller den på att bli film.