Pax Mariae och besök på slottet

 Jag har varit i Mariefred. Världens minsta stad, vackert belägen och granne med Gripsholms slott. 

För er som bevarat barnasinnet och gärna läser böcker för yngre läsare och som gillar skräckisar kan jag tips om att det finns en stadsvandring i PAX-böckernas fotspår. 

Pax-serien består av tio böcker, alla med mytiska namn - Nidstången, Grimmen, Mylingen, Bjäran, Gasten, Näcken, Pestan, Vitormen, Maran och Draugen.

De är skrivna av Åsa Larson och Ingela Korsell och illustrerade av  Henrik Jonsson. 

Så här presenteras serien av förlaget, Bonnier Carlsen:

"I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Onda krafter försöker erövra det hemliga, magiska biblioteket, som funnits under kyrkan i hundratals år. Väktarna Estrid och Magnar har vigt sina liv åt att skydda biblioteket, men i takt med att de blir äldre börjar bibliotekets magiska skydd försvagas. Bröderna Alrik och Viggo visar sig vara utvalda för att hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över det. Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Men pojkarna har också strider att utkämpa i sitt vardagsliv."

Det är lätt att tycka om bröderna Alrik och Viggo och roligt att läsa om fornnordiska monster och varelser. Riktigt ruggigt ibland. Nästan lite väl läskigt. Dessutom en väldigt fin skildring av pojkarnas utsatthet och trassligheter men också av kärlek och vänskap.

De har i stort sett allt man kan önska av en riktigt bra serie för ungdomar och oss andra...

Nu har jag alltså promenerat upp till kyrkan på kullen där det hemliga biblioteket ligger gömt under marken. Jag har sett Mäster Skräddares gård, Magnar och Estrids hus på Klostergatan och lite till och så förstås Gripsholms Slott. Jätteroligt!

Mariefred heter alltså så eftersom det ligger där klostret Pax Mariae låg för länge länge sedan.

Två BRA böcker

För det första; Åsa Larssons Till offer åt Molok. Om den inte redan är läst så GÖR DET, eller ännu hellre lyssna på ljudboken. Det är författaren själv som läser och det gör hon otroligt bra.

Det var, som jag redan berättat, roligt att få återknyta bekantskapen med Rebecka, Anna-Maria och den hemska von Post. Miljön och miljöskildringarna är fina och beskrivningen av hundarna underbara. Deckargåtan är precis lagom ruskig och spännande, lösningen oväntad och trovärdig och dessutom får man sig en historielektion till livs. Det var väldigt intressant att få lära sig lite om Kiruna, gruvbolaget och livet där under det tidiga 1900-talet.

B B B B B 




För det andra; Amanda Hellbergs Jag väntar under mossan.

Det är hennes första bok för ungdomar och den är inte lika ruskig och obehaglig som hennes andra utmärkta romaner - och det är väl meningen.


Det är en sorts blandning mellan fantasy och skräckroman och handlingen utspelar sig i ett svenskt klassiskt sommarlandskap.  En liten stuga i skogen, lata dagar, mygg, skogstjärn och glass, men också krypande obehag, väsen ur den gamla folktron, mylingar, skogsrå och näcken. Jag tycker att hon har fångat stämningen på pricken - det är en riktigt härlig sommarlovsläsningsbok. Den fick mig att tänka på långa dagar i hängmattan med kex och saft och läsning som enda sällskap. Hon har också skickligt vävt ihop historien och gjort den trovärdig. Spännande är den, och precis lagom läskig. Jag skulle gärna läsa en fortsättning.

B B B B 

Bokpaket

Modernista förlag har skickat ett bokpaket med lite smått och gott. Härligt! Det blir bara allt svårare att välja vad som ska läsas under sommaren.

Vad sägs om Det av Inger Christensen;
"Det är den danska systemdiktningens viktigaste monument, en magnifik skapelseberättelse som ritar upp flera av sextiotalets mest verksamma ideologiska och estetiska positioner. Det obetydliga ordet »det« växer i en grandios gest ut till ett universum, en värld genomkorsad av samtida röster: kvinnorörelsens frågor, ideologikritiska ansatser, diskussionen om språkets spännvidd"









Hitom Himlen av Stina Aronsson;
"I övre Norrland, »ödelandet«, fann Stina Aronson [1892-1956] sin slutliga litterära hemvist 1946 med romanen Hitom himlen. I denna reducerade värld, där människor, djur och ting tycks bilda stumma punkter mot det karga landskapet, träder berättelsen om Emma Niskanpääs liv fram ett liv i den tysta ödemarken, där en son föds, en make dör, en gift kvinna rymmer med en predikant. Hitom himlen är höjdpunkten på Aronsons långa författarskap och en av det svenska 1900-talets mest egensinniga romaner."













Planetariet av Nathalia Sarrauta;
"Alain, en ung fransk akademiker, skriver avhandling om den dyrkade författarinnan Germaine Lemaire. Men de intellektuella ambitionerna trängs undan av drömmen om det borgerliga livet, om att tillsammans med unga hustrun Gisèle få överta gamla faster Berthes femrummare. Möbleringen av önskehemmet upptar dem till en grad som börjar likna besatthet. I ett åtskruvat borgerligt kosmos återskapar Nathalie Sarraute [1900-1999] en värld utan nåd, en människa isolerad i sina illusioner. Samtidigt vibrerar denna franska nya romanen-klassiker av sin minutiösa detaljrikedom.Planetariet svänger och andas, som i ett enda totalt ögonblick." 

En sista riktig kyss av James Crumley;
"När privatspanaren C.W. Sughrue äntligen hittar författaren Abraham Trahearne är det på en sunkig bar i Kalifornien, där han sitter och dricker med en alkoholiserad bulldog. I baren arbetar Rosie, vars tonåriga dotter tio år tidigare försvunnit i hippie-erans lyckligt nerknarkade San Francisco.
I stället för att köra hem Trahearne tar Sughrue med honom på en resa kantad av urspårade fester och brutala utpressningsförsök allt för att hitta Rosies dotter Betty Sue.

JAMES CRUMLEYS [1939-2008] klassiska kriminalroman En sista riktig kyss [1978] är en våldsam och poetisk berättelse om borttappade själar och överlevande blomsterbarn under ett kallt amerikanskt sjuttiotal."






Dessutom ligger Amanda Hellbergs ungdomsfantasybok Jag väntar under mossan som jag fått för läsning av Boktipset och väntar;

"Vad är det för varelser som rör sig i mörkret runt en vanlig sommarstuga i skogen? Som viskar och knackar ...

"Jag väntar under mossan" är blodisande och underhållande berättelse om en förtrollad sommar, häftig förälskelse och inre styrka av skräckdrottningen Amanda Hellberg.

När Tilda är nära att drunkna och spolas i land på den olycksbådande ön mitt i sjön skruvas hennes känslighet upp. Hon tränger djupare in i en värld av övernaturliga varelser och mystiska samband där ingenting är som det först verkar. Samtidigt vakar någon - eller något - över varje steg Tilda tar ...

I en värld av sällsamma skuggväsen, undangömda kråkslott, en bottenlös näckrosdamm och en uråldrig maktkamp söker Tilda sanningen: Vad hände med Tildas försvunna mormor? Vem ligger bakom den ondskefulla stämningen vid sjön? Hur känns den stora kärleken? Och vem är Tilda själv egentligen?" 

Jag har läst Eld - när kommer trean?

Jag säger som en recensent - jag kapitulerar! Jag har haft så otroligt roligt när jag läst Eld.

Jag har känt mig som en 10-åring i värsta bokslukaråldern. (jag har väl i och för sig aldrig lämnat den helt)

Allting liksom bara stämmer. Miljön är underbar. Det bortglömda brukssamhället som lever sitt liv vid sidan om.

Karaktärerna - trovärdiga, skickligt mejslade porträtt av unga kvinnor och deras situation. Jag tror att det bland annat är det som gör böckerna så bra.

Och så storyn förstås - magin håller! Historien blir aldrig fånig eller förutsägbar. Precis som huvudpersonerna växer den och utvecklas. Allt är inte som det synes vara.

Hur länge ska man behöva vänta nu då????

Jag vill tillbaks till Engelsfors.

Men bevare oss för Positiva Engelsfors - hu!

B B B B B 

Divergent av Veronica Roth; en fantasy; nej en SF för unga

Jag har lyssnat på en ny fantasy  science fictionroman för unga som inte finns översatt till svenska. Jag vet inte om det är någon på gång... Den har väckt uppmärksamhet och är minst sagt hypad utomlands.


Det här är första delen i en trilogi. Handlingen utspelar sig i ett framtida Chicago. Man vet inte riktigt vad som hänt med världen och samhället och det irriterade mig lite. Jag skulle ha velat haft lite mer bakgrundshistoria. Jag tror att det hade gett ett annat djup till berättelsen. 


Samhället består av fem helt skilda delar, grupperingar bestående av människor som valt just den gruppen utifrån den specifika dygd som definierar gruppen och dess uppgift i samhället . Valet görs när man är 16 år. I boken får vi följa Beatrice som har att välja mellan Candor - de ärliga, Abnegation - de osjälviska, Dauntless - de modiga, Amity - de fridsamma eller Erudite - de intelligenta. Om hon väljer en annan grupp än Abnigation, som hon fötts in i, måste hon för alltid lämna sin familj. Hon gör sitt val - överraskande för alla och under den initieringsprocess som följer utsätts hon för prövningar som gör att hon växer och utvecklas till Tris. 


Hat, kärlek, maktkamp, våld, spänning, romantik, konspirationer, ja, det mesta finns här. Boken är välskriven och har driv. Som läsare vill man veta hur det ska gå för Tris och de andra först under initieringsprocessen förstås, men också under den konflikt, kanske krig som är den egentliga berättelsen. Jag vet inte - för boken slutar innan berättelsen riktigt har börjat. På det viset känns den som en introduktion eller prolog. 


Här är Veronica Roths egen hemsida, därifrån kan man ge sig ut i Divergentvärlden. Man kan läsa om den kommande filmen och förstås om de två följande delarna i serien. Andra delen släpps i maj.


Jag väntar i alla fall med spänning på fortsättningen. Men eftersom jag irriterat mig på alltför många lösa ändar och obesvarade frågor får den bara 


B B B B 

Review in English (from my Goodread page)

Well, I must start by telling you that I´m probably one of the few who has NOT yet read the Hunger Games trilogy (I´m working on it...) Even so, I understand that there is quite a few similarities. A young girl trying to figure out Who she is. In doing so, finding hidden strengths (both physical and mental) within her which is good since she needs all of them in the initiation process she´s going thru.

I listened to the novel vary well narrated by Emma Galvin and I listened as soon as I had a chance (in the car, walking the dog, cleaning the kitchen).

It is well written, the characters are plausible and easy to like (or hate). The main character Beatrice, later Tris, is someone you want to get to know and learn more about.

But, to me it seems that this, the first in a series of three, is very much an introduction to the rest. I don´t know if I´m right, but there is something missing. There is a lot of questions you don´t get answers to.

Why has the society changed into this very rigid form? What has happened to the world?

For me this lack of background made it difficult to understand and accept Tris´and the other initiates change and behaviour.

Non the less it´s a good read. Love, hate, good, evil, morality.

I do hope to find some answers in the next book. I would have given it one more star if I´ve gotten some more answers from the start.

The story ends with the beginning...

Rolig och spännande i klassisk ungdomsfantasystil

Jag fick för en tid sedan länken till Janerik Lindgrens bok Inferius. Jag ska på en gång säga att jag var lite skeptisk eftersom jag tycker utseendet på boken är så fruktansvärt dåligt. Ändra det omedelbart!

Eftersom jag var lite skeptisk och ganska nollställd blev jag glatt överraskad. Boken är skriven i klassisk ungdomsfantasytradition. Människobarnet hamnar plötsligt i annan värld, världen (och människovärlden) är i fara, världen är befolkad av annorlunda varelser, kontaktytor finns med människovärlden men vi förstår inte och ser inte, människobarnet kämpar för det goda med de goda.

Jag tycker han har lyckats bra. Lite finns det att slipa på än. Jag tyckte bland annat att boken är lite ojämn i sitt tilltal. Det är som om författaren inte riktigt har kunnat bestämma sig för om han skriver för barn eller vuxna. För en vuxen, och säkert en tonåring, är tilltalet ibland allt för enkelt samtidigt som det ibland kändes onödigt tillkrånglat för en yngre ungdom.

Han har skapat en intressant värld där ingen tid existerar med intressanta och levande varelser. Mammufanten Norton är en klar favorit, men också tanken på att delfinerna talar samma språk som neandertalarna fast är lite mer primitiva.

Som i alla goda berättelser finns små tankeväckande korn. Jag vill citera ett stycke konversation mellan Mammufanten Norton och Huvupersonen människan Kim som rider på honom:
                                        "Hörru Norton, måste jag verkligen sitta här och hålla på med det här mediterandet? Borde inte du kunna gå för egen maskin?
'Nu hänger jag inte riktigt med. Menar du att jag ska köra helt själv?'
Just det.
'Fan vet om det kommer att funka. Jag är ju tränad för att köras av en förare.'
Men när dom tar av dig korgen, så klara du dig väl själv?
¨Självklart, men då är jag ju ledig.'
Då är det väl bara att du låtsas som om du är ledig och att du inte har någon korg på ryggen? "

Jag hade roligt och läser gärna mer om Terra Inferius.

HÄR finns boken för gratis hämtning!

B B B B