Hjälp, vad ska jag läsa nu?

Ibland när jag avslutat en riktigt bra bok kan jag nästan bli handlingsförlamad inför valet av nästa. Jag har sååå många bra böcker som väntar på att bli lästa. Nu i vår tycker jag dessutom att det kommit så många intressanta nya.

Jag väljer mellan:

Umberto Ecos Upplaga noll. Den känns som om den skulle kunna bli en ny Eco-favorit (efter Rosens namn, Focaults pendel och Begravningsplatsen i Prag.

Lars Anderssons De Våra - en kriminalistisk roman. Jag har inte läst honom sen jag läste den underbara Snöljus för många många år sedan.


John Ironmongers Not Forgetting the Whale. En roman som jag läste om och blev helt såld... Farligt, man kanske blir besviken. En man spolas upp på en strand i Cornwall. Ingen vet att han flytt från London och civilisationen som han tror kommer att gå under.



Och så förstås Roy Jacobsens De Osynliga som jag ju måste ha läst till våravslutningen i min bokcirkel SELMA.





Tja, jag kanske ska börja med den korta poetiska roman av Jerker Sagfors som jag köpte bara för att boken var så fantastiskt vacker. Och titeln! De döda kommer från Karelen.











Här, ett utdrag:
                            "De döda kommer från Karelen

                             Kom ihåg. 
                             De döda kommer från
                             Karelen;
                             från den djupa tystnaden där skogen
                             saknar årsringar

                             Villmanstrands gator ringlar öde,
                             pestkärrornas hjul har slutat klappra mot gatstenen.
                             Bräken och granar bryter igenom asfalten.
   
                             Naturen tar tillbaka,
                             sveper sin evighet över torgen.
                             Breder en filt över staden." 
                                                                                 

Mystisk rysare med kultstatus

För många år sedan, antagligen någon gång slutet av 70-talet, visade SVT filmen Picnic at Hanging Rock. Jag såg den och har aldrig glömt den, inte heller har jag glömt mysteriet och ofta undrat vad som egentligen hände.

Länge länge tänkte jag att jag skulle läsa romanen som filmen bygger på men, ni vet hur det är, det kommer ständigt så mycket nytt och annat i vägen.

För ett tag sedan köpte jag i alla fall e-boken och laddade hem den till min Kindle och igår kväll började jag läsa.

Hanging Rock

Romanen skrevs av Joan Lindsey och kom ut 1967. På svenska heter den Utflykt i det okända. För er som inte känner till den kan jag berätta att den handlar om en liten grupp flickor och deras lärare från Appleyard College i Australien som åker på utflykt till Hanging Rock, en mystisk klippformation. Där försvinner oförklarligt tre av flickorna och en lärare.

Det har spekulerats om berättelsen bygger på en verkliga händelser och det är lite kultstatus över den. Det förekommer en del märkliga fenomen kring klippan, i boken beskrivs att klockorna stannar. Så gjorde de även under filminspelningen...

Vill man läsa mer kan man kika in här på Castle of Spirits, The Australian Ghost Hunters Society

Finally, I got round to read this story that has haunted me for many many years. I saw the movie for about 35 years ago and have been thinking of it now and then over the years. I think I was hoping to get some answers but I didn´t get any. That is the secret of this story´s success - that there is no summing up, no solution to the mystery. Interesting characters, strange nature, past times and this very strange mystery makes this the classic novel it is.

Besviken - så trist

Jag har precis avslutat Patricia Dunckers senaste roman The Strange case of the Composer and his Judge. Jag var väldigt nyfiken på den både av vad jag läste på baksidan och av det häftiga omslaget. Den presenteras som en thriller/deckare men det är den inte alls tycker jag.

Patricia Duncker är professor i litteratur i Manchester UK. Hon växte upp på Jamaica och flyttade till England som 13-åring. Som vuxen har hon arbetat runt om bland annat i Frankrike och Tyskland. Bara en av hennes romaner finns översatt till svenska, Förhäxad av Foucault som kom 2008. Hennes europeiska bakgrund märks tydligt eftersom romanen utspelar sig i Frankrike (med vissa utflykter) och hon blandar in franskan på ett uppfriskande sätt i språket.

Romanen börjar väldigt suggestivt och mystiskt med vad som tycks vara ett massjälvmord på nyårsnatten. En undersökningsdomare, Dominique Carpentier, som sett det tidigare utreder händelsen. Det tar henne bland annat till Lübeck där hon träffar kompositören och dirigenten. Sen drar historien iväg med religiösa och metafysiska inslag och spekulationer. Jag kan tycka att sådant är både roligt, intressant och upplivande - men då måste det vara bra och åtminstone trovärdigt i romanen. Jag tyckte inte det var det. Hela historien rann iväg mellan fingrarna och slutade i ett enda blaha.

Den får således bara B B