Visar inlägg med etikett Augustpriset. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Augustpriset. Visa alla inlägg

19.10.21

Augustpriset - lite tråkigt - kanske... men CoDex1962 är enastående

 Jag har läst en av de nominerade, Ellen Mattsons "Den svarta månens år", och den tyckte jag faktiskt var rent av tråkig och inte särskilt engagerande. 



Elin Cullheds bok om Sylvia Plath "Eufori. en roman om Sylvia Plath" lockar mig inte alls. Jag hade förmånen att lyssna på Elin Cullhed på en Litteraturkryssning men det hjälpte inte. "När vi var samer" av Mats Jonsson har jag bara hört om på Babel och den känns spännande och intressant. De andra i den skönlitterära högen lockar mig inte heller. Trist. 

Av fackböckerna har jag Anneli Rogemans "Mönstersamhället" och Nils Håkanssons "Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning" liggande på vänt i bokhyllan. I den kategorin lockar väl annars bara Anders Cullheds bok om Dante, "Dante - den första författaren".  

Jag bara undrar varför inte "Löpa varg" av Kerstin Ekman inte är med? Det är den bästa svenska romanen hittills i år. 


Nåja, annars har jag senaste veckan haft en omtumlande läsupplevelse.

Jag har läst CoDex 1962 av den isländske författaren Sjón. Det är en samlingsvolym med de tre romanerna "Dina ögon såg mig - en kärlekssaga, Med skälvande tårar - en kriminalhistoria och Jag är en sovande dörr - en sf - historia." 

De bästa orden för att beskriva romanerna är omtumlande, egensinniga, surrealistiska, knasiga, poetiska, fängslande och märkliga. Men mycket mycket bra, rent av enastående.

Vi läser skrev om honom och om den nya utgåvan CoDex 1962 för en tid sedan. 


Josef Löwe, lerpojken, son till Leo Löwe, beskriver i den sista delen sin bekantskap med poeten Sjón som gick samtidigt med honom på gymnasiet: "....Jag vet vem du är. Du är Ess-jón. Han tittade sig över axeln och laddade för att säga ifrån på skarpen. "Nej, det uttalas Sjón, som sjón, synsinne..."

CoDex 1962 får B B B B B 


8.2.21

Stöld och tvångsförflyttning

 I lördags, när det var samernas nationaldag, passade jag på att äntligen läsa Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba och jag hann i helgen också läsa (sträckläste...) Ann-Heléne Laestadius roman Stöld.

Två sinsemellan väldigt olika böcker som skildrar samernas liv och levnadsvillkor då och nu. Och i skildringen av samernas liv finns förstås också vår gemensamma historia. 


Herrarna satte oss hit vann ju Augustpriset 2020 för bästa fackbok. Fackbok låter ju lite tråkigt men det är det sista den är. Förutom att till utseende och design vara väldigt snygg är den väldigt poetisk.


Den berättar en sorglig historia på ett finstämt och allvarligt sätt. Det är så ofta vi förfasar oss över hur andra länder behandlar eller har behandlat folk och folkgrupper men här är det vår egen historia det handlar om. Historien om hur överheten drar streck med pennan över kartan och vips måste människor lämna sitt ursprung, sitt hem sina döda och sitt liv. 


LÄS!!! Den får högsta betyg B B B B B



Också Ann-Helén Laestadius har vunnit Augustpriset men inte för den här romanen utan för ungdomsromanen Tio över ett, som jag inte har läst.

Stöld är hennes första roman för vuxna och väl värd ett Augustpris den också. 

Även om det är en vuxenroman (vad är det egentligen?) får vi följa flickan Elsa från det att hon som barn blir vittne till dödandet av hennes egen ren - eller stölden, som polisen kallar det. En händelse som kommer att forma hela hennes liv. Eftersom romanen är skriven utifrån Elsas perspektiv är den till stor del en barn- och ungdomsskildring. En mycket bra sådan. Men Elsa blir vuxen och kan inte låta bli att engagera sig i renstölderna, dödandet av renarna. 

Den är ingen kriminalroman även om den handlar om brott och är i alla fall delvis lika spännande som en. Ann-Helén Laestadius har skrivit en både sorglig och spännande roman om främlingshat, rasism och rädsla som åtminstone jag blev bitvis väldigt berörd och upprörd av att läsa.  

Stöld får också högsta betyg B B B B B

4.1.15

Tack Lars Lerin för en underbar Naturlära

Jag fick Lars Lerins bok Naturlära : limes norrlandicus i julklapp av maken. Den är precis så bra som jag trodde och hoppades. Alla vet väl att han fick Augustpriset 2014 för den.


Fantastiska bilder, vackert poetisk och fin. En bok som gör själen varm. Betraktelser om naturen och om livet. Om jag läst latinet rätt så betyder limes norrlandicus norrländska gränser eller kanske gränsen mot norrland? Tänk en sådan gåva - att kunna måla som han!

Sandgrunds, Lars Lerins konsthall, hemsida kan man läsa mera och höra honom berätta lite om boken. Och så titta i Galleriet på alla underbara målningar.

Bilden lånad från Boktipset
Naturlära får högsta betyg B B B B B


Jag har också beställt hans ljudbok Snigelsommar - återkommer om den senare.


 Och så har jag bestämt att det ska bli en utflykt till Värmland snart...