Två fempoängare om människans villkor

Kerstin Ekmans nya roman Löpa varg är liten till formatet men stort till innehållet. Lågmält, klokt och vemodigt berättar hon om den äldre mannen Ulf och hans möte med vargen. Ett möte som skakar honom i grunden och får honom att reflektera över sig och sitt liv. Över vad som har varit och vad som blev. Mötet leder honom in i en existentiell kris och omvandlar honom, som ett Gudsmöte kan göra. Han ser sig själv i en annans blick. 

Berättelsen om Ulf är också en berättelse om kärlek, tvåsamhet och tillhörighet. 

Passa på att lyssna på samtalen med Kerstin Ekman i Babel och i Lundströms bokradio - men läs romanen först - och sen också kanske...

Den får B B B B B

                

I Ljudmila Ulitskajas roman Daniel Stein, tolk möter befinner man sig på en resa som genom ett flodsystem - floder, åar och vattendrag slingrar sig framåt, delar sig, återförenas och blandas och bildar en helhet.  Människor i olika tider och platser förenas av sitt möte med Daniel Stein. 

Daniel Stein var en polsk judisk man som överlevde Förintelsen, konverterade till katolicismen och blev präst och munk i Israel. Berättelsen bygger på den verklige mannen Oswald Rufeisen (1922-1998), känd som Broder Daniel.

Romanen har en form som jag normalt inte är så förtjust i, en sammanställning av brev, redogörelser, samtal och dokument men här bildar allt detta en sammanhängande berättelse som är helt oemotståndlig. 

Den får också B B B B B

                          

 

Spännande och intellektuell thriller

Del 1

Det är roligt att få tag i böcker som, förutom att de  är spännande,  ger kunskap och väcker nyfikenhet. Berättelsens Ängel av Jakob Sverker är en sådan. Det är den första delen av en trilogi som författaren kallar Europatrilogin. De följande heter Heidenstams misstag och Äventyrliga hjärtan och de ligger och väntar i bokhyllan.  På Jakob Sverkers hemsida kan man läsa att han själv kallar det han skriver för filosofisk spänning och det är en träffande beskrivning.

Del 2

Förutom att det har varit väldigt roligt att läsa boken har jag haft stor glädje av författarens podcast Äventyret Europa. Där berättar Jakob Sverker om bakgrunden till trilogin, om inspirationen till huvudpersonen och mycket annat som återfinns i böckerna. Att lyssna på den ger hela berättelsen en annan dimension och bidrar till en djupare läsupplevelse. I podcaster kan man också lyssna på böckerna som följetong. Hittills har det bara kommit fyra avsnitt men jag hoppas han fyller på med flera snart!

Så här beskriver Jakob Sverker trilogin "Trilogin består av tre politiska och filosofiska spänningsromaner: Berättelsens ängel, Heidenstams misstag  och Äventyrliga hjärtan. De handlar om konfrontationen mellan den auktoritära, nynazistiska rörelsen Förbundet för Europas frihet, med anspråk på att härska i Europa, och Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Paris, Carl-Henrik Wiberg. Till sin hjälp får Carl-Henrik marknadsassistenten Madeleine Raeder som gör kometkarriär på ett stort franskt företag. Utan att inledningsvis veta om det bär hon även på en hemlighet rörelsen vill komma över."

Del 3

Det tog lite tid att komma in i handlingen, förutom huvudpersonerna Carl-Henrik Wiberg och Madeleine Raeder, rör sig flera andra ut och in i handlingen och man förstår att allt hänger ihop på ett eller annat sätt men inte hur. Som läsare får man många pusselbitar att sitta och fundera på innan man börjar ana hur de hänger ihop.

Men boken är inte bara spännande och välskriven utan är också sprängfylld av litteratur, historia och filosofi. Jag har bland annat blivit nyfiken på och varit tvungen att läsa på om Walter Benjamin (tysk filosof mm) och om René Char (fransk författare). Dessutom är Carl-Henrik Wiberg en mycket trevlig bekantskap.

Det är inte det att romanen utspelar sig i Paris utan det är hela det sätt på vilket den är skriven som gör att den känns väldigt osvensk och faktiskt lite omodern och det är INTE något negativt utan tvärtom bara väldigt upplyftande och uppfriskande.

Berättelsens Ängel får B B B B B och jag kastar mig nu omedelbart över del 2, Heidenstams misstag.

Årets två första

Den siste pilgrimen av Gard Sveen var riktigt bra. En komplicerad historia som sträcker sig från krigsåren in i nutid. Ett bestialiskt mord på en välkänd och aktad medborgare upptäcks strax efter att kvarlevorna efter tre människor som mördats någon gång under krigsåren hittats. Som läsare anar man förstås att det finns ett samband. Det gör också polisen kriminalinspektören Tommy Bergman och han börjar nysta i vad som kan ha hänt då för länge sedan. Romanen är uppbyggd så att man i ungefär vartannat kapitel befinner sig i nutid och i vartannat i dåtid. Då får man följa den unga kvinnan Agnes och hennes arbete i den norska motståndsrörelsen tillsammans med bland annat Pilgrimen. Ytterligare mord, gömda hemligheter, konspirationer och dubbelspel. Mycket spännande. Det var svårt att lägga den ifrån sig. Dessutom en intressant skildring av Norge under den tyska ockupationen.

Den får B B B B 

För övrigt har Gard Sveen skrivit en andra roman med Tommy Bergman. Den heter på norska Helvete åpent och på engelska Hell. Jag hoppas den också översätts till svenska. Handlingen börjar med att en ung flicka blir mördad på ett sätt som påminner om en serie mord under 1980-talet. Men den gärningsmannen sitter inlåst. Kan det vara så att det i själva verket var en annan som var skyldig?
Är Anders Rask oskyldig? En av recensenterna skriver att Gard Sveen sneglat på den svenska rättsskandalen med Thomas Quick och därför valt just namnet Anders Rask... Låter spännande. Mer kan man läsa HÄR.

Sleeping Giants av Sylvain Neuvel är något helt annat. En suggestiv, intelligent och annorlunda science-fiction skriven av en kanadensisk lingvist. Jag lyssnade på den och vet inte hur den ser ut i pappersformat. Jag tror att den är skriven som förhörsprotokoll, utdrag ur dokument och tidningsartiklar. Ljudboken var gjord som en dramatisering. Väldigt bra.
Jag vill inte förstöra läsupplevelsen ifall någon skulle bli sugen på att läsa den men berättelsen börjar med att man upptäcker vad som ser ut att vara en jättestor del av en konstgjord människa. Man börjar forska och det hittas ytterligare delar utspridda över jorden. Forskare från olika områden (en lingvist bland annat!) försöker sätta ihop delarna och tyda och tolka de tecken som finns på den för att kunna använda den. Men vad är det? Vad är den gjord av? Och hur? Hur gammal är den? Och framförallt var kommer den ifrån? Den var spännande och det var roligt med de filosofiska och moraliska frågorna som diskuteras. Jag väntar på fortsättningen; Waking Gods,  i serien Themis Files. Det här var en sådan där roman som man inte riktigt kan sluta tänka på. Jag har beställt den i pappersform och ser fram emot att läsa den också.
Sleeping Giants får B B B B B

Översköljd - Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk

Jag känner mig faktiskt översköljd. Jakobsböckerna (med den fullständiga titeln "Jakobsböckerna eller Den väldiga färden över sju gränser, fem språk, och tre stora religioner, de små ej att förglömma. Berättad av de döda, medelst en av författarinnan utarbetad metod för konjekturer, berikad av ett överdådigt urval Böcker, därtill understödd av Fantasien, vilken utgör naturens största Gåva till människan.") av den egensinniga Olga Tokarcuk är som ett deltalandskap. Först små rännilar och floder som ringlar sig fram och förenas i en enda stor flod för att sedan slingra hit och dit och åter dela upp sig i mindre floder och rännilar som blandar sig med varandra och delar upp sig på vägen. Och att läsa den är just att bli översköljd.

Grundhistorien är Jakob Franks liv. Jakob Frank var en  polsk-judisk man som levde under 1700-talet och grundade en sekt vars anhängare kallade sig  frankister och som mycket kort och mycket förenklat hade influenser från alla de tre Abrahamitiska religionerna. Jakob Frank ansåg sig vara Sabbatai Zewi vilken förkroppsligade Messias som skulle komma och rädda världen.  Man förkastade Talmud och levde tvärt emot vad som föreskrevs där och bröt på många sätt mot dåtidens normsystem.


Med grundhistorien som den stora floden är romanen full med bifloder och rännilar bestående i ett myller av alla de människor som på olika sätt berördes av Jakob.

Allting hänger samman, som Olga Tokarcuk skriver i sin Bibliografis not

  ..."lät mig bli varse två saker, för det första hur många fenomen som på ett subtilt sätt knyter an till varandra och för det andra att historien är ett ständigt försök att förstå det som hände och det som skulle kunna ha hänt".

Den är en fantastisk läsupplevelse och det enda man som läsare bör göra är att låta sig översköljas och följa med.

HÄR på förlagets hemsida kan man läsa mer och där finns många länkar till andra recensioner.

Den får B B B B B 
                                                  

Tove Jansson och Snarken

Jag tittade på min favorit TV-deckare, Lewis, härom kvällen. I avsnittet figurerade ett manuskript av Lewis Carrolls The Hunting of the Snark.


Jag har bara hört talas om den men aldrig läst den och när jag var ute och surfade runt lite på amazon hittade jag en utgåva med illustrationer av Tove Jansson.


Det var en kombination jag inte kunde motstå. Så nu är den enligt Amazon på väg hem till mig.

Den sattes upp på Unga Klara 1976 som då beskrev den så här:
Lewis Carroll och fem barn ger sig ut på Themsen i en båt. Det börjar som en söndagsutflykt men förvandlas till en jakt på Snarken. Carroll utnämner sig till båtens kapten och barnen förvandlas till en bankir, en jurist, en bäver, en slaktare och en bagare. Leken blir en verklig fantasi eller en fantasi om verkligheten. Var och en jagar Snarken efter sina förutsättningar och med en djupt personlig bild av vad en Snark är.


Och enligt DI Lewis-avsnittet kan det finnas en förborgad hemlighet i texten....


Och så Tove Jansson
- En av mina favoritförfattare och konstnärer! 


Jag drömmer om att få segla till Källskär!

Ayn Rand

Jag hade en studiekamrat som läste och pratade om Ayn Rand. Hon försökte ständigt få mig intresserad och lovsjöng hennes böcker. Det lilla jag visste om Ayn Rand gjorde att jag inte var intresserad. För mig förknippades hon med reaktionär kapitalism och antihumanism. (Inte för att jag någon gång brytt mig om att ta reda på vad hon egentligen ville). Jag läste i alla fall aldrig någon av hennes böcker. 

Under årens lopp har jag då och då stött på hennes namn och verk, framförallt har jag förstått att hon är STOR! Att hon har en stor skara beundrare och efterföljare i filosofi och livshållning, men också att många anser hennes romaner mycket bra och läsvärda (många menar förstås motsatsen). 

I alla fall har jag blivit allt mer nyfiken. Min vana trogen köpte jag "Och världen skälvde" när den kom i pocket 2006. Sen dess har den blivit liggande i bokhyllan... NU har jag precis lyssnat på en inläsning av den korta romanen "Anthem" (på svenska "Hymn" eller "Lovsång". En FANTASTISK liten roman med viktigt budskap! Tyvärr finns de svenska upplagorna inte annat än på antikvariat och bibliotek. Engelskspråkig finns den - och den är inte svår att läsa. Gör det! Jag hittade översättaren Per-Olof Samuelssons sida där han presenterar Ayn Rands filosofi Objektivismen och hennes verk och person. Jag har tagit mig friheten att citera vad han skriver om "Lovsång": 

"Lovsång är min översättning av Ayn Rands kortroman Anthem, som publicerades första gången 1938 och därefter, i omarbetad version, 1946. Den har tidigare publicerats på svenska i en annan översättning med titeln Hymn, men denna översättning är sedan länge slut på förlaget (däremot tror jag att det går att hitta den på många av landets bibliotek).

Lovsång handlar, i korta drag, om förlusten och återupptäckten av ett av språkets mest centrala begrepp: begreppet jag.

Av allt att döma är det svårt att hitta Lovsång både på bokhandelsdiskarna och på biblioteken. Den som vill köpa den kan vända sig till Egoisten boktjänst.

Om översättningen

När min översättning av Lovsång kom ut 1996 skrev jag några rader om dess tillkomsthistoria som skickades till Objektivistisk skriftseries prenumeranter. För dem som eventuellt kan vara intresserade upprepar jag i stort sett samma ord nedan:

Jag gjorde råöversättningen av Anthem redan vid mitten av 70-talet. Jag gjorde den mest för mitt nöjes skull, även om jag naturligtvis hoppades att så småningom få den publicerad. Ett par år senare fick jag kontakt med Lindfors förlag (som gav ut De levande 1978) och nämnde i ett brev att jag översatt Anthem. Jag fick veta att det redan fanns en översättning som skulle publiceras. (Lindfors accepterade i stället mitt erbjudande att översätta Kapitalismen: det okända idealet.)

Den andra översättningen kom ut 1984. (Jag läste den aldrig, bara ögnade igenom den – jag upptäckte att den var slarvigt redigerad. Så t.ex. fick en av bokens bipersoner helt omotiverat byta namn under berättelsens gång. Jag reagerade också mot ett par i mitt tycke klumpiga översättningar, t.ex. "Icke Kartlagda Skogen" i stället för "Kartlösa Skogen".)

När Hymn (som översättningen hette) efter några år blev slutsåld från förlaget började jag och Henrik Unné planera en nyutgåva. Jag gick igenom min råöversättning ett antal gånger (sista gången tillsammans med min livsledsagarinna), tills jag var fullkomligt nöjd med den och inte kunde se att några ytterligare förbättringar kunde göras.

Därefter kontaktade vi Ayn Rands litterära agent för att få tillstånd att publicera översättningen (via Richard Ralston på The Ayn Rand Institute). Agenturen var till en början ovillig – man har haft dåliga erfarenheter av dåligt gjorda och dåligt marknadsförda översättningar av Ayn Rands böcker. Richard Ralston var däremot mycket hjälpsam, och tack vare hans medverkan fick vi till sist tillståndet.

Ni kanske undrar varför jag ändrat titeln från Hymn till Lovsång. Det är en småsak, men så här gick det till:

När jag gjorde min råöversättning var min titel Lovsång. Jag föredrog den framför Hymn, men jag ansåg inte att jag objektivt kunde bevisa att jag hade rätt – skillnaden i innebörd är ju minimal – och tänkte därför länge behålla den redan etablerade titeln Hymn. Men efter den allra sista genomgången av översättningen sade livsledsagarinnan till mig: "Nu är jag nöjd med allt – utom titeln." Så fick det bli Lovsång.

---

Jag vill självfallet att Lovsång ska bli en försäljningsframgång, och jag skulle tro att många av er som läser detta vill detsamma. (Jag är inte särskilt optimistisk – men i likhet med Jeff Allen anser jag att det är en synd att ge upp.) Det finns några enkla saker ni kan göra för att hjälpa till:

• Fråga efter boken i bokhandlarna.
• Föreslå biblioteken att köpa in den.
• Om AB Bibliotekstjänst recenserar Lovsång i samma stil som man recenserat tidigare översättningar av Ayn Rand, försök då få någon bibliotekarie att själv läsa boken och själv ta ställning till den. De flesta bibliotek är öppna för sådana förslag, och det är knappast troligt att allabiblioteksanställda i landet är av samma skrot och korn som den sort Btj anlitar.
• Somliga av er har kanske möjlighet att själva recenseraLovsång, inte i storstadspressen eller i BLM, men i mindre publikationer, studenttidskrifter o.dyl.
• De av er som till äventyrs är förhärdade kollektivister kan ju om inte annat skriva och ösa galla över Lovsång. Det är i alla fall bättre än att boken tigs ihjäl.
• Om plånboken tillåter kan ni naturligtvis också ge bortLovsång till släktingar och vänner."

Jag tycker det är spännande med en så kontroversiell person som Ayn Rand och nu känner jag att jag är än mer nyfiken på hennes övriga litteratur. Jag är inte objektivist men känner mig ändå tilltalad av hennes motstånd mot kollektivismen. Objektivismens syn på egoismen  ställer det gamla invanda tänkandet på ända - och det är spännande. 

 

Äta Kött?

Jag var inte vegetarian innan jag läste boken och jag kommer inte heller att bli det. Men jag kommer att välja vad jag äter med ännu större urskiljning än jag redan gör och jag tror att jag kommer att ha ett mer medvetet förhållningssätt till köttätande.  ALLA som på minsta sätt intresserar sig för mat och matlagning borde läsa boken.

Det är bok befriande fri från pekpinnar. Författaren redovisar och redogör för vad han lär sig under sin undersökning. Samtidigt berättar han, med ett personligt tilltal, om sig själv och sina egna funderingar. På så sätt är boken också en sorts filosofibok, den handlar om villkoren för vår existens. Han uppmanar oss att dra upp huvudet ur sanden och se djurhållningen i vitögat. Han vill att vi – precis som han – ska ta ställning till vårt förhållningssätt till kött, fågel och fiskätande.  Är dödandet ok? Ja, kanske om det sker på ett humant sätt. Men är det (korta) livslånga lidandet ok? Nej, skulle väl de flesta svara.  Är vi kanske skyldiga att ge djuren ett gott liv innan vi äter upp dem och inte bara minimera lidandet? Är vi beredda att betala vad det kostar?För min del är jag mest frustrerad över att vi som konsumenter har så svårt vet att vi väljer det som vi tror är rätt. Betyder ekologiskt att grisen haft ett bra liv?

Boken är skriven i USA och tack och lov har vi i Europa och Sverige något bättre regler, men vi ska inte låta lura oss.

Jag fick mycket att fundera på efter att ha läst den. Jag tror att människan är menad att äta djur. Jag tror också att det är vår skyldighet att se till att de djur vi äter har ett så bra liv som möjligt. Jag har länge så mycket som möjligt köpt ekologiskt uppfödda grisar och lamm från närliggande gårdar, men hur är det med mjölkdjuren? Lever de ett gott liv? Hur är det med alla djur som används inom mat- och kemikalieindustrin? Var ska man dra gränsen? 

Jag vet inte, men jag tycker att det är var och ens skyldighet att fundera över dessa frågor just för att de i förlängningen är frågor om villkoren för vår existens och vårt förhållningssätt till omvärden.