Stalin på Östermalm

 Jag har precis lyssnat på Stalin på Östermalm inläst av författaren Martin Jonols. Jag trodde att jag skulle lyssna på en bok om Martin Jonols morfar Gustav Johansson men jag lyssnade lika mycket på en bok om Martin Jonols själv och framförallt på hans relation till morfadern och till sin pappa. 

Det är en självutlämnande berättelse men berättad med distans och utan självömkan både rolig och mycket sorglig. 

Martin Jonols skriver om rädslan att bli som sin pappa, hur morfar blev  den pappafigur som han behövde - trots hans avskyvärda politiska åsikter.

Han skriver om sina vanföreställningar och tvångstankar och hur han lyckas bli fri sina demoner och så om sin morfar förstås. Den innehåller djup tragik. Martin Jonols bröt helt med sin pappa och bytte sitt efternamn. Han berättar i boken varför.

Gustav Johansson var medlem av SKP - Sveriges kommunistiska parti, sovjettrogen och stalinist. Han gifte sig med Eva Palmær och de bodde i en Östermalmsvåning i Stockholm. 

Det är en fascinerande skildring av den kommunistiska delen av svensk politik under 1900-talet. Fascinerande och hårresande men bitvis riktigt rolig. Det är ju tur att man kan skratta åt eländet fast skrattet fastnar i halsen. 

Boken är fantastiskt bra. Den innehåller så otroligt mycket på så många plan och är välskriven och lättläst.

Stalin på Östermalm får B B B B B

Örådet - ny roman av Jakob Sverker

Jag har aldrig tittat på Robinson eller någon annan dokusåpa och skulle nog inte ha kommit på idén att läsa romanen Örådet om jag inte läst Jakob Sverkers tidigare romanserie Europatrilogin. Så här skrev jag efter att ha läst den första delen Berättelsens Ängel. Jag tyckte väldigt mycket om hela trilogin så det kändes ändå spännande att läsa hans nya roman och självklart att tacka ja till ett recensionsexemplar. 

Örådet handlar alltså om en dokusåpa, De Skeppsbrutna. En grupp människor samlas på en liten ö i ett ö-rike i Sydostasien för att utmanas, tävla och vinna eller försvinna. Det är en brokig samling människor med olika erfarenheter och livsöden som kommer till ön tillsammans med ett litet TV-team.

I första halvan av romanen skildras resan dit, lagindelningen och utmaningarna växelvis med intervjuer med deltagarna. Som läsare blir man snabbt indragen i dynamiken och dramaturgin. Jag tyckte om att huvudpersonerna kändes levande. Några av de arton deltagarna är förstås mer utmejslade och får mer utrymme medan andra går ganska spårlöst förbi. Den som sticker ut och som är ett slags huvudperson är den före detta prästen Cecilia. Hon var väl typiskt nog den som jag tyckte minst om och hade svårast för. Jag känner mig också lite osäker på vad som egentligen var meningen med henne och hennes roll. 

 Det är riktigt spännande redan från början, det finns ett driv i berättelsen och man anar att det kommer att hända något. Något mer än deltagarnas inbördes konflikter och slitningar.

Det gör det också - en väpnad konflikt mellan rebeller och landets ledare som de dras in i med varierande följder för de olika deltagarna. Jag tyckte nog att skildringen av rebellerna, lokalbefolkningen och militären var lite skissartad. Jag förstår att de yttre händelserna mera är en fond för skeenden inom deltagarna men jag tyckte att det tappade lite fart där fast det borde ha varit tvärtom. 

Det jag tycker är roligt med Jakob Sverker är att han ger sina huvudpersoner utrymme att fundera och filosofera om de stora frågorna. Liv, död, ansvar, tro, skuld, kärlek, meningen med livet. Det är bra. Jag tror vi behöver det. Den före detta prästen Cecilia fungerar delvis som en sorts katalysator för de andras inre liv, hon väcker frågor genom sitt sätt att vara och genom den märkliga New-Age artade flumtro hon predikar. 

Örådet är välskriven, spännande och tänkvärd och får B B B B