Visar inlägg med etikett lästips. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lästips. Visa alla inlägg

19.10.21

Augustpriset - lite tråkigt - kanske... men CoDex1962 är enastående

 Jag har läst en av de nominerade, Ellen Mattsons "Den svarta månens år", och den tyckte jag faktiskt var rent av tråkig och inte särskilt engagerande. 



Elin Cullheds bok om Sylvia Plath "Eufori. en roman om Sylvia Plath" lockar mig inte alls. Jag hade förmånen att lyssna på Elin Cullhed på en Litteraturkryssning men det hjälpte inte. "När vi var samer" av Mats Jonsson har jag bara hört om på Babel och den känns spännande och intressant. De andra i den skönlitterära högen lockar mig inte heller. Trist. 

Av fackböckerna har jag Anneli Rogemans "Mönstersamhället" och Nils Håkanssons "Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning" liggande på vänt i bokhyllan. I den kategorin lockar väl annars bara Anders Cullheds bok om Dante, "Dante - den första författaren".  

Jag bara undrar varför inte "Löpa varg" av Kerstin Ekman inte är med? Det är den bästa svenska romanen hittills i år. 


Nåja, annars har jag senaste veckan haft en omtumlande läsupplevelse.

Jag har läst CoDex 1962 av den isländske författaren Sjón. Det är en samlingsvolym med de tre romanerna "Dina ögon såg mig - en kärlekssaga, Med skälvande tårar - en kriminalhistoria och Jag är en sovande dörr - en sf - historia." 

De bästa orden för att beskriva romanerna är omtumlande, egensinniga, surrealistiska, knasiga, poetiska, fängslande och märkliga. Men mycket mycket bra, rent av enastående.

Vi läser skrev om honom och om den nya utgåvan CoDex 1962 för en tid sedan. 


Josef Löwe, lerpojken, son till Leo Löwe, beskriver i den sista delen sin bekantskap med poeten Sjón som gick samtidigt med honom på gymnasiet: "....Jag vet vem du är. Du är Ess-jón. Han tittade sig över axeln och laddade för att säga ifrån på skarpen. "Nej, det uttalas Sjón, som sjón, synsinne..."

CoDex 1962 får B B B B B 


11.1.21

Nytt år - Två lästips från julledigheten

Gott nytt år och god fortsättning! Just nu när jag skriver det här är det kallt och snöar ute men annars har vintern hittills varit grå och trist. Inte dagsljus på hela dagen. Vi har haft en lugn och stillsam jul med tid att läsa. Ett par böcker vill jag tipsa om.


Morfars pistol av Jakob Lind var verkligen så bra som utlovats. Jakob Lind skriver om sin morfar som var (misslyckad...) chef för Svenska Brigaden under finska inbördeskriget 1918. Den är spännande som en deckare eftersom man får följa författarens sökande efter information och pusselbitar.

På köpet får man lära sig en hel del historia om både om Sverige och Finland men också om författarens familjs historia. Det gör att berättelsen om morfars pistol blir personlig och kommer nära. 

Jag slogs återigen av hur lite i alla fall jag lärde mig i skolan om finska inbördeskriget. Det är sorglig läsning eftersom det handlar om krig, ett inbördeskrig där grannar och vänner slogs mot varandra vilket gav djupa sår. 

Men berättelsen är inte sorglig i den meningen att den är tung att läsa. Tvärtom är den faktiskt ibland väldigt underhållande. Inte minst i beskrivningen av de fascinerande och bitvis excentriska människor Jakob Lind skriver om. Den får full pott!  B B B B B 

All the devils are here av Louise Penny är den 16:e boken i serien om den kanadensiske kriminalinspektören Armand Gamache. Den kom ut under hösten 2020 men jag läste den först nu i julhelgen. Det gick alldeles för fort. Det är lustigt hur vissa romaner bara flyter på, att läsa dem kräver ingen ansträngning alls. Det beror inte på att språket är banalt eller att handlingen är okomplicerad för så är det inte alls. Snarare tvärtom. Det är helt enkelt så att det finns ett driv i berättandet och att det är spännande. Det som har varit roligast med att följa Gamache genom alla sexton romaner är att det händer en massa även på det personliga planet. Inte bara vad avser Gamache själv utan också hans familj, hans vänner och kolleger. Ständigt händer det något som vänder upp och ner på tillvaron och gör att man som läsare sitter som på nålar och undrar hur det ska gå. Romanerna är alltid bra om än några sticker ut som fantastiska. Det här är en av dem. 

Den får B B B B B 

Har ni inte läst dem än så gör det. 

Numera finns de flesta översatta till svenska.

 
 

27.3.20

Tre lästips i Coronakarantäntider

  1 av Marlene Haushofer intar en given förstaplats.

Det är helt enkelt en roman man MÅSTE läsa. Märklig och tankeväckande.

Den finns i en nyöversättning men jag föredrar den gamla. Språket är bättre.


Livet innanför en osynlig vägg. Alla döda utanför. Ändå ingen skräckroman eller fantasy  - bara helt egen. Fantastisk!

BBBBB








2  Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk kommer som given tvåa.  För att den är FANTASTISK och för att den räcker länge... Pocketboken som numera finns är på 1057 sidor. I karantäntider finns kanske äntligen tid till den. Den är värd varenda sekund. Jag har bloggat om den tidigare se här.

BBBBB




   3 och så några kriminalromaner förstås

Även om jag i grunden är anglofil så blir mitt bästa kriminalromantips den franska författaren Fred Vargas serie om kommissarie Adamsberg. Franska, lätt udda personligheter och en helt egen stämning. 

Jag väntar ständigt på att det ska komma en till.

Det finns nu åtta på svenska utgivna av Sekwa förlag:









1- Cirkeltecknaren
2 - Mannen som vände insidan ut
3 - Budbäraren
4 - I de eviga skogarna
5 - Okänd kontinent
6 - Spökryttarna från Ordebec
7 - Istider
8 - Den instängdas blick


De är lite ojämna men på det stora hela får de 

BBBBB


                                                 

26.11.16

November-uppdatering

Jag är ju fortfarande sjukskriven och man kanske kunde tro att jag skulle ha tid och lust att blogga men det har jag inte haft. Men just idag kände jag att det var dags. Jag tittade igenom min virtuella bokhylla på Goodreads och mindes att jag faktiskt har läst TRE fempoängare under november. (Läsa har jag i alla fall orkat...)

Nummer 1

Den 12:e i serien om (numera före detta) Chief Inspector Armand Gamache och hans vänner och invånare i den lilla hålan Three Pines.

Om man gillar kriminalromaner som är mer än bara en kriminalgåta ska man läsa serien. För att ha riktig behållning måste man nästan läsa dem från början. Tyvärr är inte alla översatta till svenska än men de sex första finns i alla fall.

Den här är en av mina favoriter. Flera parallella gåtor som slingrar sig hit och dit och man förstår ju att de på något sätt hänger ihop men hur? Perfekt när man har tid för långläsning eftersom det är omöjligt att lägga ifrån sig sluta.

Den får B B B B B 



Nummer 2

Den senaste av en av mina absoluta favoritförfattare! Fantastisk!
Konstig och egensinnig och alldeles alldeles underbar särskilt för en litterärt intresserad anglofil.


Syskonen Bronté spelar en stor roll och så också JRR Tolkien och faktiskt dyker också CS Lewis upp.

En riktig fantasi med mysterier och tidsresor.

Den får också B B B B B 






Nummer 3

Jag blev påmind om den här som jag köpte och läste när den kom ut 2009 och började läsa om den.

Mycket klokt och tänkvärt! Christopher Jamison är benediktinermunk i ett kloster i England och har skrivit om hur klosterlivet (enligt Benedikts regel) kan hjälpa oss utanför till ett lyckligare liv.

Viktig läsning för oss som tycker att världen snurrar för fort och att vi därför riskerar att tappa bort oss.

Den får också B B B B B 







Det här får räcka för den här gången. Nu är det dags att pynta för Advent. Apropå att det snurrar för fort så tycker jag i år att julhysterin har slagit till alldeles osedvanligt tidigt. Det är ju faktiskt inte ens första advent ännu. Och det är ju inte heller så att julen börjar nu. Och julen handlar faktist INTE om att köpa, shoppa och konsumera.


Adventsretreat



11.3.16

Mord på Lindisfarne - Holy Island av L J Ross

När jag surfade runt på Audible dök boken Holy Island  av L J Ross upp som ett förslag för mig. Jag blev nyfiken och har nu lyssnat på den första boken i en serie om DCI Ryan vid Northumbriapolisen. Den utspelar sig på ön Lindisfarne på Englands nordostkust som just kallas Holy Island. Det är alltid roligt att lära sig något nytt när man läser kriminalromaner och jag visste inte så mycket om Lindisfarne.


St.Cuthbert
Den irländske munken och missionären St. Aidan grundade ett Benediktierkloster på ön i mitten av 600-talet och dit kom munken Cuthbert som blev abbot och så småningom biskop och också blev helgonförklarad.

Klosterruinen





År 793 anföll vikingarna ön, dödade munkarna och förstörde klostret.  Klostret finns kvar som ruin. En del av stenarna från klostret användes till att bygga Lindisfarne Castle,  ett slott från 1500-talet.                                                                                


Lindisfarne Castle

Vid ebb, två gånger per dygn, finns det en väg från fastlandet ut till ön och är man inte vaksam finns risk att man drunknar när tidvattnet rullar in.                                                  









Den första boken om DCI Ryan kom i januari 2015 och det finns två till. I den första boken, Holy Island, är DCI Ryan sjukskriven efter en traumatisk jakt på en seriemördare. När en ung flicka hittas död på Lindisfarne bestämmer han sig för att han nu är redo att börja arbeta igen. Han är en mycket attraktiv man och när experten på medeltida riter kallas in för att bistå polisen kan ni ju själva räkna ut hur det ska gå... 


Bortsett från att det finns lite sådana i mitt tycke lite fjantiga och stereotypa inslag tycker jag att den har varit spännande. 


Det hittas fler offer och vi anar att det finns en koppling till hemliga sällskap med medeltida hedniska riter. Pågår det mystiska ritualer på ön? Vilka är inblandade? Kan man lita på någon? 


Del 2

Del 3
Jag tror att serien kan utveckla sig till att bli riktigt bra men den här första får nog faktiskt bara 
   B B B



HÄR kan man läsa om författaren L J Ross och hennes böcker på hennes hemsida       



28.2.16

The Chronicles of St Mary´s - rappt, roligt och rysligt bra

Jag har hittat en ny serie - The Chronicles of St Mary av Jodi Taylor

Jag brukar köpa ljudböcker från Audible och där dök den här serien upp som förslag åt mig någon gång i höstas. Jag var inte då särskilt intresserad men sen har den fortsatt att komma upp som förslag och får dessutom höga betyg så då läste jag lite mera om den och insåg att det lät riktigt roligt. Jag är alltid lite skeptisk när det gäller fantasyserier i akademisk miljö för det finns så många Harry Potter wannabes. Den här står dock på helt egna ben.

Jag lyssnade på den första boken Just One Damned Thing After Another och blev fast på direkten. Den får B B B B 



Serien handlar om institutet för historisk forskning, St Marys, där historikerna forskar om historiska händelser i respektive realtid. De vill inte kalla det för att resa i tiden men det är precis det de gör.

Det är historikern Max som berättar. I den första boken får vi veta hur hon kom till St Mary´s och blev kvar där. Dessutom några resor till olika tider, många överraskningar och oväntade vändningar.


Förutom varje äventyrlig historisk resa finns det en spännande grundhistoria som ger en extra dimension åt äventyren. Det är roligt, spännande, intressant och mycket brittiskt. Jag är fast!

Än så länge finns det sex romaner utgivna plus fem noveller. Den sjunde kommer i år.

Just nu lyssnar jag på den andra - man har nyss varit iväg för att försöka fånga en dodo....ni vet, en sån där som Alice hälsade på och som inte finns längre.

Tillägg 2016-03-02: Nu är jag klar me A symphony of Echoes och längtar efter fortsättningen! Den får också
B B B B 




                             Jag avslutar med ett citat från St Mary´s:

                   When in doubt, make tea!                                             



9.2.16

Fyren mellan haven av M L Stedman

Det är konstigt hur det blir ibland. Jag hörde talas om M. L. Stedmans roman The light between the oceans 2013 och blev nyfiken. Jag beställde den och fick den snabbt men inte läste jag den...


Nej, nu har den stått i hyllan i drygt två år och väntat. Jag vet att jag började på den någon gång förra året men då tyckte jag inte om den. Ändå har jag någonstans anat att jag faktiskt skulle gilla den. NU har jag i alla fall läst den, eller rättare sagt lyssnat på den i den svenska översättningen, och den var riktigt bra.

Huvudperson är Tom Sherbourne som återvänder till Australien efter första världskrigets slut. Han bär med sig traumat från Västfronten och försöker hitta en ny tillvaro. Han börjar arbeta som avbytare för fyrväktare och får sås småningom anställning som fyrvaktare på ön Janus Rock. En klippö som ligger ensam mitt emellan två hav, Indiska oceanen och Södra ishavet. Janus Rock finns inte på riktigt men det finns förstås en mängd andra runt om den Australiska kusten.

Det mest fascinerande med romanen var beskrivningen av livet som fyrvaktare. Ensamheten, havet, vädret och alla sysslorna.

Tom är en trevlig person att lära känna och jag ska inte avslöja vad som händer men livet på ön blir inte det som han och hans fru hade tänkt sig.

Boken är en kärleksroman, en roman om livets villkor, om att vi inte vet vad som väntar oss och inte alltid kan överblicka konsekvenserna av våra val men också om hat, bitterhet, försoning och förlåtelse. Trots att den var bra var den ändå inte riktigt så som jag trodde. Den var en aning för förutsägbar och lite för kletig för min smak, men den får ändå B B B i betyg och jag är glad att ha läst den. Och Tom kommer jag at minnas länge.

På insidan av romanen finns den här loggboken från en fyr.



6.2.16

Coffin Road - Deckarfavorit från Yttre Hebriderna

Jag har tidigare skrivit om Peter May som har blivit en av mina favoritförfattare. I alla fall när han skriver om Yttre Hebriderna.

Coffin Road är den senaste kriminalromanen. Den släpptes nu i januari 2016. Jag köpte den omedelbart som ljudbok och har lyssnat på en mycket bra uppläsning av Peter Forbes (som läst in de andra också)

Historien börjar med att en man vaknar liggande i strandkanten på en av öarna i Yttre Hebriderna. Han vet inte vem han är, inte var han är och inte vad som hänt.

Samtidigt får vi veta att en ung flicka har svårt att acceptera att hennes pappa förmodas död efter att ha varit försvunnen länge.

Mannen har en karta där Coffin Road är utmärkt. Han hittar det hus där han tycks ha bott och gamla tidningsurklipp men kan inte få det att gå ihop.

En annan man hittas dödad och någon försöker döda honom fast han inte förstår varför, och är det kanske han som dödat den andre?

Spännande, intressant och visserligen förstår man som läsare att man blir ledd och lite lurad men det gör inget - berättelsen vindlar fram och tillbaka precis som Coffin Road över heden och vad är det för någonting som döljer sig där...

Den får B B B B av mig.

Om man får mersmak finns hans bok om Yttre Hebriderna!



26.1.16

Översköljd - Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk

Jag känner mig faktiskt översköljd. Jakobsböckerna (med den fullständiga titeln "Jakobsböckerna eller Den väldiga färden över sju gränser, fem språk, och tre stora religioner, de små ej att förglömma. Berättad av de döda, medelst en av författarinnan utarbetad metod för konjekturer, berikad av ett överdådigt urval Böcker, därtill understödd av Fantasien, vilken utgör naturens största Gåva till människan.") av den egensinniga Olga Tokarcuk är som ett deltalandskap. Först små rännilar och floder som ringlar sig fram och förenas i en enda stor flod för att sedan slingra hit och dit och åter dela upp sig i mindre floder och rännilar som blandar sig med varandra och delar upp sig på vägen. Och att läsa den är just att bli översköljd.

Grundhistorien är Jakob Franks liv. Jakob Frank var en  polsk-judisk man som levde under 1700-talet och grundade en sekt vars anhängare kallade sig  frankister och som mycket kort och mycket förenklat hade influenser från alla de tre Abrahamitiska religionerna. Jakob Frank ansåg sig vara Sabbatai Zewi vilken förkroppsligade Messias som skulle komma och rädda världen.  Man förkastade Talmud och levde tvärt emot vad som föreskrevs där och bröt på många sätt mot dåtidens normsystem.


Med grundhistorien som den stora floden är romanen full med bifloder och rännilar bestående i ett myller av alla de människor som på olika sätt berördes av Jakob.

Allting hänger samman, som Olga Tokarcuk skriver i sin Bibliografis not

  ..."lät mig bli varse två saker, för det första hur många fenomen som på ett subtilt sätt knyter an till varandra och för det andra att historien är ett ständigt försök att förstå det som hände och det som skulle kunna ha hänt".

Den är en fantastisk läsupplevelse och det enda man som läsare bör göra är att låta sig översköljas och följa med.

HÄR på förlagets hemsida kan man läsa mer och där finns många länkar till andra recensioner.

Den får B B B B B 
                                                  

10.1.16

Ingen deckare men helt ok ändå

Medlemmarna i min bokklubb SELMA vann varsitt exemplar av Sara Lövestams roman Sanning med modifikation av Piratförlaget och jag måste erkänna att om jag inte hade fått ett ex så hade jag nog aldrig kommit på idén att läsa den. Jag har läst om den men den har inte lockat mig särskilt. Nåväl, boken damp ner i brevlådan dagarna före jul och nu har jag läst den.

Även om den har fått pris för årets bästa deckardebut så är det INGEN deckare. Jag skulle vilja kategorisera den som en ganska spännande psykologisk samtidsroman.

Kauplan - en ung man som lever på flykt i Sverige åtar sig uppdrag som privatdetektiv ( lite Kalle Blomkvist är det över det hela) och får ett uppdrag av Pernilla. Kauplan ger sig runt om i Stockholm för att leta ledtrådar och så småningom börjar han ana att allt inte är som det ser ut att vara. (Tyvärr ganska uppenbart även för läsaren också).

Kauplan är lite för diffus för att väcka mitt intresse och jag kommer nog inte att läsa nästa i serien om Kauplans överlevnad men jag tycker att den var läsvärd och liksom lite uppfriskande just för att den är annorlunda - men den som tror sig få en deckare i handen tror fel.
Den får B B B 

3.12.15

Magisk julsaga

Jag har fuskat och sträckläst Mårten Sandéns och Lina Bodins adventskalenderbok Skorstensjul och är helt överväldigad. En sån julsaga!                          
                                                                                           
Ibland är det roligt att få vara lite barnslig. Jag tror att vuxna skulle må bra av att läsa sagor!

Den här är precis sådär magisk som bara en riktigt bra sagobok kan vara - mycket större inuti än utanpå och fylld av magi som öppnar sinnet och får oss att minnas sådant vi glömt och längta efter något vi inte visste att vi saknade.

Jag tänker inte berätta någonting, utan helt enkelt bara uppmana; LÄS!

Det är en underbar magisk värld som öppnar sig och som utspelar sig i ett vintrigt Stockholm.

Bilderna är fantastiska. Man vill liksom kliva in i dem.



Den får B B B B B 

2.12.15

Kerstin Thorvall på scenen

Jag var på teater häromdagen och såg pjäsen "När man skjuter arbetare" efter Kerstin Thorvalls roman i uppsättning av Teater Västernorrland.

Fantastisk!

Jag läste boken för många år sedan men tyckte den var fantastiskt bra.


Jag har för övrigt läst nästan allt hon skrivit. Som vilsen tonåring minns jag att jag lånade "Vart ska du gå, ut" på biblioteket och jag läste "Det mest förbjudna" och blev väldigt berörd.


Ni blev jag sugen på att läsa biografin över henne. Finns i pocket!

27.9.15

Tre fempoängare och ett bottennapp

Jag har läst tre romaner i helt olika genrer som var och får högsta betyg.

FANTASY:
Rachel Caine har skrivit en hel massa olika fantasyserier för ungdomar men jag har aldrig läst något av henne. Hon har nu kommit med första delen, Ink and Bone, i en ny serie, en trilogi, - The Great Library. Det var riktigt roligt att läsa den. Nästan lika roligt som när jag första gången läste Harry Potter! Romanen utspelar sig i en alternativ värld där Biblioteket i Alexandria är centrum för de som styr, kontrollerar och bestämmer över kunskap och där det är förbjudet att äga böcker. Såklart finns där illegala boksmugglare. Där finns också mystiska krafter och  en skola dit endast de bästa får inträde. En härlig  läsupplevelse och ett absolut måste för den som älskar böcker och äventyr i god brittisk tradition. B B B B B




LITTERÄR
Siri Hustvedts roman Sommaren utan män var så mycket roligare än vad jag trodde, trots sitt ganska sorgliga ämne. Jag fnissade högt flera gånger. Dessutom en underbar skildring av vänskap och kärlek, av sorg, ilska och galenskap.  Allt börjar när hennes man Boris lämnar henne för att vara tillsammans med Pausen. B B B B B





DECKARE
Jag har tidigare skrivit om Tim Weaver. Det är helt obegripligt att han ännu inte har översatts till svenska. Han har nu skrivit sex böcker om David Raker. Han har stadigt arbetat sig uppåt från ok via bra till superbra. De två senaste var omöjliga att sluta läsa. Den senaste (men inte den sista hoppas jag) är What Remains. David Raker arbetar med att söka rätt på försvunna människor. I sitt arbete har han blivit inblandad i polisens arbete, vilket de inte alltid är så glada åt. Colm Healy var en av de bästa och också en av dem som David Raker arbetade med och blev vän med innan allting slutade i katastrof. David Raker blir inblandad i ett gammalt fall - det som knäckte Colm Healy - och vad det leder till hade ingen ingen kunnat föreställa sig. B B B B B






Bottennapp
Dt är klart att jag hade stora förväntningar eftersom alla pratade om att det var en ny Smilla. Det är det inte! När Peter Höegs Fröken Smillas känsla för snö kom på svenska 1994 var det en helt ny läsupplevelse. En litterär skruvad spännande thriller. Effekten av Susan är inget av det. Den är liksom ...ingenting. Platta, krystade karaktärer. Tillkrånglad och ointressant intrig och den tar sig själv på alldeles för stort allvar. Jag kan inte hjälpa att jag får känslan av att danskarna har velat ha ett eget Millenium och därför släppt fram den här. Det borde de inte ha gjort. Den får med knappt nöd B.