Det är konstigt hur det blir ibland. Jag hörde talas om M. L. Stedmans roman The light between the oceans 2013 och blev nyfiken. Jag beställde den och fick den snabbt men inte läste jag den...
Nej, nu har den stått i hyllan i drygt två år och väntat. Jag vet att jag började på den någon gång förra året men då tyckte jag inte om den. Ändå har jag någonstans anat att jag faktiskt skulle gilla den. NU har jag i alla fall läst den, eller rättare sagt lyssnat på den i den svenska översättningen, och den var riktigt bra.
Huvudperson är Tom Sherbourne som återvänder till Australien efter första världskrigets slut. Han bär med sig traumat från Västfronten och försöker hitta en ny tillvaro. Han börjar arbeta som avbytare för fyrväktare och får sås småningom anställning som fyrvaktare på ön Janus Rock. En klippö som ligger ensam mitt emellan två hav, Indiska oceanen och Södra ishavet. Janus Rock finns inte på riktigt men det finns förstås en mängd andra runt om den Australiska kusten.
Det mest fascinerande med romanen var beskrivningen av livet som fyrvaktare. Ensamheten, havet, vädret och alla sysslorna.
Tom är en trevlig person att lära känna och jag ska inte avslöja vad som händer men livet på ön blir inte det som han och hans fru hade tänkt sig.
Boken är en kärleksroman, en roman om livets villkor, om att vi inte vet vad som väntar oss och inte alltid kan överblicka konsekvenserna av våra val men också om hat, bitterhet, försoning och förlåtelse. Trots att den var bra var den ändå inte riktigt så som jag trodde. Den var en aning för förutsägbar och lite för kletig för min smak, men den får ändå B B B i betyg och jag är glad att ha läst den. Och Tom kommer jag at minnas länge.
Nej, nu har den stått i hyllan i drygt två år och väntat. Jag vet att jag började på den någon gång förra året men då tyckte jag inte om den. Ändå har jag någonstans anat att jag faktiskt skulle gilla den. NU har jag i alla fall läst den, eller rättare sagt lyssnat på den i den svenska översättningen, och den var riktigt bra.
Huvudperson är Tom Sherbourne som återvänder till Australien efter första världskrigets slut. Han bär med sig traumat från Västfronten och försöker hitta en ny tillvaro. Han börjar arbeta som avbytare för fyrväktare och får sås småningom anställning som fyrvaktare på ön Janus Rock. En klippö som ligger ensam mitt emellan två hav, Indiska oceanen och Södra ishavet. Janus Rock finns inte på riktigt men det finns förstås en mängd andra runt om den Australiska kusten.
Det mest fascinerande med romanen var beskrivningen av livet som fyrvaktare. Ensamheten, havet, vädret och alla sysslorna.
Tom är en trevlig person att lära känna och jag ska inte avslöja vad som händer men livet på ön blir inte det som han och hans fru hade tänkt sig.
Boken är en kärleksroman, en roman om livets villkor, om att vi inte vet vad som väntar oss och inte alltid kan överblicka konsekvenserna av våra val men också om hat, bitterhet, försoning och förlåtelse. Trots att den var bra var den ändå inte riktigt så som jag trodde. Den var en aning för förutsägbar och lite för kletig för min smak, men den får ändå B B B i betyg och jag är glad att ha läst den. Och Tom kommer jag at minnas länge.
 |
| På insidan av romanen finns den här loggboken från en fyr. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar