I Trädgårdsmästarens Spår

Jag läser och njuter av en UNDERBAR trädgårdsbok. Ni som följt bloggen vet att jag är lite insnöad på den engelska TV-serien The Victorian Garden. Den här boken inger liksom samma känsla i mig. Jag tycker om tanken på att trädgården ska vara en plats för vila, hushållning och medvetenhet. Jag gillar tanken på att ta hand om det mesta och försöka återvända det man har. Det sprider ett slags lugn som jag tycker är eftersträvansvärt. (sen är det väl enklare att läsa om det än att förverkliga det - men ändå)

Själv har jag en trädgård anlagd 1899, tyvärr bitvis ganska misskött, men vi håller på att försöka få ordning på den igen. Men en trädgård blir man väl aldrig färdig med, så jag försöker sluta med att känna mig stressad.