Jag är glad att jag aldrig fick lära mig att bara läsa god litteratur. Inte för att mina föräldrar hade koll på vad jag läste, men ändå.Under en period i tidiga tonåren lästa jag och min dåvarande bästa kompis mängder av kiosklitteratur.
Jag vet att jag inte precis är ensam om de här läsupplevelserna och läsminnena. Bloggosfären är fylld av nostalgisuckar.
Jag undrar om det finns kiosklitteratur idag? Jag tror inte det. Nu säljs ju vanliga pocketböcker i kioskerna. Men då, på sjuttiotalet kunde man köpa Allersromaner, Barbara Cartland, Kalla Kårar och deckare av olika slag billigt.
Jag var aldrig lika förtjust i kärleksromanerna som min kompis, men det gjorde inget. Jag slukade dem lika intensivt ändå. Nu kan jag undra varför. En sorts verklighetsflykt så klart.Lite senare slukade jag Kalla Kårar-böckerna lika intensivt och jag är fortfarande svag för skräcklitteratur. Jag minns faktiskt en del av de berättelser jag läste då, fast det är över trettio år sedan.
Kalla Kårar- serien innehöll faktiskt en hel del riktigt bra romaner. Den gavs ut av B Wahlströms bokförlag med början 1971. Bland annat gavs romaner av John Wyndham (han med The Day of the Triffids), Richard Matheson (han med I am Legend).
Jag har i alla fall låtit mina barn läsa allt, från serietidningar till dussinromaner. Och de läser, alla tre.
Jag tror att det viktigaste är att man lyckas förmedla och hjälpa barnen att upptäcka GLÄDJEN och LUSTEN i att läsa.
Allers-romaner... min mamma hade hundratals av dem, kändes det som i alla fall. Jag tror jag slukade dem alla. Det spelade egentligen ingen roll vad jag läste, bara jag hade en bok framför ögonen :)
SvaraRaderaÅh, Allers! När jag gick på gymnasiet var fredagarna en höjdpunkt. Mamma prenumererade på Allers och den kom den dagen. Jag slutade tidigt i skolan, skyndade mig hem (via kiosken för lite godis) och la mig sedan i sängen för att plöja igenom novellerna och romanerna :)
SvaraRaderaNu har jag lagt in en länkt till dig från min hemsida, för jag tar emot alla boktips jag kan få, främst för att lyssna på dem under promenaderna. /Gitsan alisa Gittan52 i MD
>Monika - Precis!
SvaraRadera>Gitsan - Jag brukar också lyssna - det går lite i vågor. Ibland är det skönt med naturljuden, ibland med en härlig bok. Då tar man en extra sväng av bara farten.
Precis, det är viktigare ATT man läser än vad man läser. Tids nog tröttnar man och kräver lite kvalitet på det man läser. Det är fler än en gång jag blivit besviken på böcker från tonåren som jag försökt läsa om.
SvaraRadera