Slutet på Mr Y

Vi hade SELMA-träff igår, dvs. vår bokklubb. Som alltid hade vi väldigt trevligt. Bokprat, annat prat, te, bröd och igår päronkaka med vispgrädde. Tråkigt nog kunde två av våra medlemmar inte komma, men så är det ibland.

Jag hade bestämt att vi skulle läsa Scarlett Thomas märkliga roman Slutet på Mr Y. Jag köpte den på engelska 2007 när den gavs ut i Storbrittanien. Jag hade läst så otroligt många recensioner som beskrev den som fantastisk, överväldigande och strålande. Jag började läsa, men hittade aldrig det där fantastiska eller strålande. Jag kom aldrig in i romanen riktigt. När den så småningom gavs ut i Sverige och jag återigen läste om den blev jag sugen på att försöka igen men på svenska.

Och det var ju tur för det ÄR en underbar bok. Välskriven, spännande, rolig och intressant. Den är lite konstig - man måste tåla resor i andra dimensioner och andra tider - och det är kanske en fördel om man är road och intresserad av filosofi och naturvetenskap.

Det är en av de MYCKET få romaner som jag känner att jag kommer att vilja läsa om så småningom. Jag har en känsla av att jag gått miste om en del eftersom jag skyndat fram genom den för att få reda på vad som händer. En andra genomläsning kan säkert ge mig nya upptäckter.

Den får B B B B B

Jag har läst hennes senaste roman Our Tragic Universe som ocks var riktigt bra. Den är dock mer som en ganska normal spänningsroman - men med mycket atmosfär.

Däremot har jag inte läst den förra - Pop.Co.

Det blir nog tid så småningom