Love & Peace

 NUUUU är de klara! Riktigt fina faktiskt. Dottern är nöjd.

Wild Saffron - Äntligen klar

 Som jag har kämpat med detta ELÄNDIGT illa skrivna mönster. Jag vet inte hur många gånger jag har repat upp och börjat om.

Alldeles för många.

Och sen, när jag äntligen fick ordning på det och stickat NÄSTAN klart - då tog garnet slut....

Beställde nytt, fick vänta ett bra tag på rätt färg men nu är jag äntligen klar.

Jag begriper varför garnet tog slut - för den blev STOR. Jag är nöjd ändå.
Den blir skön att krypa in i när kylan kommer.

Det är alltså Wild Saffron av Marie Wallin i garnet Rowan Renew.

Umberto Eco - jag förfasas, fnittrar och faller pladask

Som jag har väntat och längtat. Mina förväntningar har varit stora ända sedan jag läste om att den skulle komma. Jag har hoppats att han skulle hitta tillbaka till Rosens namn och Foucaults Pendel - de romaner jag tyckt bäst om. Därför var jag lite orolig när jag började läsa.

Jag har häpnat, förfasats, fnittrat både nervöst generad och road. Jag har undrat, bläddrat tillbaka, läst vidare och ...

... jo, en underbar roman är det. Den är alldeles egen, varken någon Rosens namn eller någon Focaults Pendel men den är bra, riktigt bra. Ju mer jag går här hemma och tänker på den desto bättre blir den.

Den får B B B B B 

Julian Barnes!

Vinnare av Man Booker Price 2011!


En kort - bara 160 sidor - roman om en medelålders man som hinns upp av sitt förflutna.

Enligt Amazon spännande, intensiv, psykologiskt djup och starka känslor.

Har man börjat vill man inte sluta påstår de.

Vi får väl se, Det låter i alla fall lovande.

"This intense new novel follows a middle-aged man as he contends with a past he has never much thought about—until his closest childhood friends return with a vengeance, one of them from the grave, another maddeningly present. Tony Webster thought he’d left all this behind as he built a life for himself, and by now his marriage and family and career have fallen into an amicable divorce and retirement. But he is then presented with a mysterious legacy that obliges him to reconsider a variety of things he thought he’d understood all along, and to revise his estimation of his own nature and place in the world.

A novel so compelling that it begs to be read in a single sitting, with stunning psychological and emotional depth and sophistication, The Sense of an Ending is a brilliant new chapter in Julian Barnes’s oeuvre."

Pippitröja, vantar och Estniskt Potpurri

Pippitröjan klar!











Både jag och dottern är nöjda.

Den var rolig och enkel att sticka.





























Hippievantarna är påbörjade igen. Lättstickade. Tror de blir bra.

Nästa projekt blir den här fantastiska sjalen. Estonian Potpurri. Jag hittade mönstret på Etsy genom Ravelry.

Stickade små rektanglar ihopsatta i blockhusteknik.  9 olika rektanglar i varje del, så sammanlagt 27 olika  spetsmönster att sticka. En utmaning alldeles säkert, men roligt.

Jag tänkte sticka i Drops Lace.

Jag har också en idé om att sticka en halsduk i entrelac-teknik. Fast jag tänkte göra min i bara två färger, orange och grönt. Jag har några nystan Debbie Bliss Donegal Luxury Tweed Aran, som jag tänkte använda. OM jag nu bara kan lära mig tekniken....

Det finns bra instruktionsvideor på You tube.

Strindberg och Dickens

Tänk om Sverige skulle fira minnet av August Strindberg 2012 lika mycket som britterna firar minnet av Charles Dickens 2012.

HÄR kommer man till samlingssidan för allt firande. Film, TV, Utställningar, Litteratur, Undervisning, Festivaler och ja, allt möjligt.







Vad det blir för firande i Sverige vet jag inte. HÄR kan man läsa om att det har satsats alldeles för lite. Tråkigt tycker jag.

Minns Ulf Löfgren

Ulf Löfgren avled i måndags, den 10 oktober 2011. 

När jag hörde det kom jag att tänka på all glädje hans böcker berett mig och mina barn. Eftersom jag älskar att läsa har jag velat förmedla detta till barnen och det har medfört att vi har läst massor tillsammans.

Plötsligt kom jag ihåg böckerna om Ludde!

 Och Albin!

 Och Den flygande Orkestern

Och Färgtrumpeten!

TACK!

Slutet på Mr Y

Vi hade SELMA-träff igår, dvs. vår bokklubb. Som alltid hade vi väldigt trevligt. Bokprat, annat prat, te, bröd och igår päronkaka med vispgrädde. Tråkigt nog kunde två av våra medlemmar inte komma, men så är det ibland.

Jag hade bestämt att vi skulle läsa Scarlett Thomas märkliga roman Slutet på Mr Y. Jag köpte den på engelska 2007 när den gavs ut i Storbrittanien. Jag hade läst så otroligt många recensioner som beskrev den som fantastisk, överväldigande och strålande. Jag började läsa, men hittade aldrig det där fantastiska eller strålande. Jag kom aldrig in i romanen riktigt. När den så småningom gavs ut i Sverige och jag återigen läste om den blev jag sugen på att försöka igen men på svenska.

Och det var ju tur för det ÄR en underbar bok. Välskriven, spännande, rolig och intressant. Den är lite konstig - man måste tåla resor i andra dimensioner och andra tider - och det är kanske en fördel om man är road och intresserad av filosofi och naturvetenskap.

Det är en av de MYCKET få romaner som jag känner att jag kommer att vilja läsa om så småningom. Jag har en känsla av att jag gått miste om en del eftersom jag skyndat fram genom den för att få reda på vad som händer. En andra genomläsning kan säkert ge mig nya upptäckter.

Den får B B B B B

Jag har läst hennes senaste roman Our Tragic Universe som ocks var riktigt bra. Den är dock mer som en ganska normal spänningsroman - men med mycket atmosfär.

Däremot har jag inte läst den förra - Pop.Co.

Det blir nog tid så småningom

Retreat

Nu åker jag på retreat över helgen. Helt avkopplad från omvärlden. Ingen dator, ingen I-pad, avstängd telefon. Bara böcker, broderi och behov.

Bokprat - Anne Brontë och Charlie Higson

Jag har inte riktigt hunnit med att skriva om allt jag läser, men så här skrev jag om Agnes Grey för bokpanelen hos Fritz & Ståhl.

 

Jag tycker att jag ofta lite förvånat blir glatt överraskad när jag läser gamla romaner. Agnes Grey publicerades 1847 men översattes först 2009 till svenska.  Miljöerna och levnadsomständigheterna skiljer sig från våra men människorna var nog som vi ungefär. Det förstår man genom att läsa hur Agnes  - o förlåt - miss Grey förstås, skildrar människorna runt sig. Hon måste försörja sig och det enda respektabla sättet var att ta anställning som guvernant. Hon är bitvis riktigt elak när hon beskriver sina arbetsgivare och deras ofta ganska förskräckliga barn. Trots att Anne Brontë inte var så gammal när hon skrev romanen är hon insiktsfull och har blick för våra mänskliga svagheter och egenheter. Det är roligt att följa hur hon utvecklas och växer. Romanen är skriven i dagboksform där hon berättar om sin vardag och sina funderingar och så småningom också om sina kärleksbekymmer. Genom romanen kan man en stund fly bort från vår hektiska tillvaro till lugnet och stillheten bland långa klänningar, handarbetande och läsande damer, uppvaktande herrar och ett ganska stillsamt liv på det hela taget.

 

Fienden av Charlie Higson är en ungdomsskräckis, men mycket bra. Alla vuxna drabbas av zombie-viruset. De kvarvarande barnen kämpar för att överleva. En "Flugornas Herre" för vår tid. Nu har uppföljaren  kommit!

 

 

P.S Stickade zombies - knasigt kul. D.S

 

Syföreningstisdag - farlig inspiration

Jag har haft SÅÅÅ mycket omkring mig så idag tänkte jag tillåta mig att ha en syföreningstisdag IRL faktiskt. Jag kom hem tidigt från jobbet och har suttit och sytt mina hexagoner - tar aldrig slut...

Jodå, det är faktiskt inte så mycket kvar. Det har varit roligt att sitta och pilla med alla små lappar. Vilsamt att sy för hand. Det blir nog fler sådana arbeten.

Jag hittade ett garnnystan jag inte kunde motstå. Drops Lace i 70 % Baby Alpacka och 30 % Mulberry Silke. Otroligt mjukt och med en jättefin lyster. Jag har länge gått och tänkt på att göra en scarf med blandade spetstekniker - en sorts prov-scarf. Jag ska bar fundera ut hur den ska vara och så förstås göra klart Pippi-tröjan (bara 3/4 ärm kvar) och Hippie-vantarna. Men sen så!

Om det inte kommer något annat emellan förstås.


VÅDAN AV ATT INSPIRERA

När jag sydde ett av mina första lapptäcken blev en då femårig dotter  inspirerad och ville också sy. Hon ringde mig och frågade om hon fick ta en bit tyg. Det fick hon förstås. På hemvägen drabbades jag plötsligt av en förlamande föraning...

Titta upp i högra hörnet...

Jag rusade in i syrummet och hittade mitt färdiga men inte quiltade lapptäcke med en stor bit bortklippt.

Som tur var hade dottern inte börjat sy något av biten utan nöjt sig med att ha klippt ut den. Jag sydde tillbaka den så gott det gick. Sen sydde jag klart och quiltade täcket som ju nu för evigt innehåller en påminnelse om älskad dotter.

Månadssummering September

 Ur Stig Dagermans Höst

som g i parken.
Att dö är att resa en smula
från grenen till fasta marken.

Hur smal blir den gyllene strimman,
som bådar att dagen skall randas.är en bra tid för läsning utan dåligt samvete. Det tycker jag är skönt. En stor kopp te, en god bok och en filt över benen. Och så vovven som ligger och snarkar intill. Ändå är jag så dålig på att ge mig riktigt lång lästid - och när jag gör det somnar jag bara...

Tja,  vad ska man säga om september...

Lite blandad läsning. Det var väl egentligen bara Björn Runeborgs Dödas Kärlek som var riktigt bra.  

Under Vulkanen av Malcolm Lowry (3)

Faithful Place av Tana French (4)

Händelser vid Kirkstone Abbey av Patrick Redmond (4) 

The Weight of Silence av Heather Gudenkauf (3) 

I midnattens stillhet av Denise Mina (2)

Dödas Kärlek av Björn Runeborg (5)

The Gardens of the dead av William Brodrick (3)