Heathcliff och Cathy - 32 år senare

För 32 år sedan köpte och läste jag Svindlande Höjder. Jag minns att jag blev besviken. Jag hade väntat mig något helt annat. Jag visste ju på ett ungefär vad romanen handlade om men trodde att den skulle innehålla mycket mer passion, ond bråd död och gengångare. Därför var det spännande och roligt att plocka fram mitt gamla exemplar ur bokhyllan för att läsa om den och jag blev inte besviken. Tvärtom blev jag förvånad över hur fascinerande jag tyckte att den är. Den är ovanligt modern på det sättet att huvudpersonerna – Heathcliff och Cathy – båda två är komplicerade och ganska otrevliga. Deras relation präglas av missförstånd, svartsjuka, hämndbegär, småaktighet och tjurskallighet. Det är verkligen ingen ljuvt romantisk berättelse utan en både dyster och sorglig. Boken gjorde mig nyfiken på Emily. Jag undrar vilka erfarenheter och möten som gett henne inspiration till romanen…

Den får B B B B