Jag hade en studiekamrat som läste och pratade om Ayn Rand. Hon försökte ständigt få mig intresserad och lovsjöng hennes böcker. Det lilla jag visste om Ayn Rand gjorde att jag inte var intresserad. För mig förknippades hon med reaktionär kapitalism och antihumanism. (Inte för att jag någon gång brytt mig om att ta reda på vad hon egentligen ville). Jag läste i alla fall aldrig någon av hennes böcker.
Under årens lopp har jag då och då stött på hennes namn och verk, framförallt har jag förstått att hon är STOR! Att hon har en stor skara beundrare och efterföljare i filosofi och livshållning, men också att många anser hennes romaner mycket bra och läsvärda (många menar förstås motsatsen).
I alla fall har jag blivit allt mer nyfiken. Min vana trogen köpte jag "Och världen skälvde" när den kom i pocket 2006. Sen dess har den blivit liggande i bokhyllan... NU har jag precis lyssnat på en inläsning av den korta romanen "Anthem" (på svenska "Hymn" eller "Lovsång". En FANTASTISK liten roman med viktigt budskap! Tyvärr finns de svenska upplagorna inte annat än på antikvariat och bibliotek. Engelskspråkig finns den - och den är inte svår att läsa. Gör det! Jag hittade översättaren Per-Olof Samuelssons sida där han presenterar Ayn Rands filosofi Objektivismen och hennes verk och person. Jag har tagit mig friheten att citera vad han skriver om "Lovsång":
"Lovsång är min översättning av Ayn Rands kortroman Anthem, som publicerades första gången 1938 och därefter, i omarbetad version, 1946. Den har tidigare publicerats på svenska i en annan översättning med titeln Hymn, men denna översättning är sedan länge slut på förlaget (däremot tror jag att det går att hitta den på många av landets bibliotek).
Lovsång handlar, i korta drag, om förlusten och återupptäckten av ett av språkets mest centrala begrepp: begreppet jag.
Av allt att döma är det svårt att hitta Lovsång både på bokhandelsdiskarna och på biblioteken. Den som vill köpa den kan vända sig till Egoisten boktjänst.
Om översättningen
När min översättning av Lovsång kom ut 1996 skrev jag några rader om dess tillkomsthistoria som skickades till Objektivistisk skriftseries prenumeranter. För dem som eventuellt kan vara intresserade upprepar jag i stort sett samma ord nedan:
Jag gjorde råöversättningen av Anthem redan vid mitten av 70-talet. Jag gjorde den mest för mitt nöjes skull, även om jag naturligtvis hoppades att så småningom få den publicerad. Ett par år senare fick jag kontakt med Lindfors förlag (som gav ut De levande 1978) och nämnde i ett brev att jag översatt Anthem. Jag fick veta att det redan fanns en översättning som skulle publiceras. (Lindfors accepterade i stället mitt erbjudande att översätta Kapitalismen: det okända idealet.)Den andra översättningen kom ut 1984. (Jag läste den aldrig, bara ögnade igenom den – jag upptäckte att den var slarvigt redigerad. Så t.ex. fick en av bokens bipersoner helt omotiverat byta namn under berättelsens gång. Jag reagerade också mot ett par i mitt tycke klumpiga översättningar, t.ex. "Icke Kartlagda Skogen" i stället för "Kartlösa Skogen".)
När Hymn (som översättningen hette) efter några år blev slutsåld från förlaget började jag och Henrik Unné planera en nyutgåva. Jag gick igenom min råöversättning ett antal gånger (sista gången tillsammans med min livsledsagarinna), tills jag var fullkomligt nöjd med den och inte kunde se att några ytterligare förbättringar kunde göras.
Därefter kontaktade vi Ayn Rands litterära agent för att få tillstånd att publicera översättningen (via Richard Ralston på The Ayn Rand Institute). Agenturen var till en början ovillig – man har haft dåliga erfarenheter av dåligt gjorda och dåligt marknadsförda översättningar av Ayn Rands böcker. Richard Ralston var däremot mycket hjälpsam, och tack vare hans medverkan fick vi till sist tillståndet.Ni kanske undrar varför jag ändrat titeln från Hymn till Lovsång. Det är en småsak, men så här gick det till:
När jag gjorde min råöversättning var min titel Lovsång. Jag föredrog den framför Hymn, men jag ansåg inte att jag objektivt kunde bevisa att jag hade rätt – skillnaden i innebörd är ju minimal – och tänkte därför länge behålla den redan etablerade titeln Hymn. Men efter den allra sista genomgången av översättningen sade livsledsagarinnan till mig: "Nu är jag nöjd med allt – utom titeln." Så fick det bli Lovsång.
Jag vill självfallet att Lovsång ska bli en försäljningsframgång, och jag skulle tro att många av er som läser detta vill detsamma. (Jag är inte särskilt optimistisk – men i likhet med Jeff Allen anser jag att det är en synd att ge upp.) Det finns några enkla saker ni kan göra för att hjälpa till:
- Fråga efter boken i bokhandlarna.
- Föreslå biblioteken att köpa in den.
- Om AB Bibliotekstjänst recenserar Lovsång i samma stil som man recenserat tidigare översättningar av Ayn Rand, försök då få någon bibliotekarie att själv läsa boken och själv ta ställning till den. De flesta bibliotek är öppna för sådana förslag, och det är knappast troligt att allabiblioteksanställda i landet är av samma skrot och korn som den sort Btj anlitar.
- Somliga av er har kanske möjlighet att själva recenseraLovsång, inte i storstadspressen eller i BLM, men i mindre publikationer, studenttidskrifter o.dyl.
- De av er som till äventyrs är förhärdade kollektivister kan ju om inte annat skriva och ösa galla över Lovsång. Det är i alla fall bättre än att boken tigs ihjäl.
- Om plånboken tillåter kan ni naturligtvis också ge bortLovsång till släktingar och vänner."
Jag tycker det är spännande med en så kontroversiell person som Ayn Rand och nu känner jag att jag är än mer nyfiken på hennes övriga litteratur. Jag är inte objektivist men känner mig ändå tilltalad av hennes motstånd mot kollektivismen. Objektivismens syn på egoismen ställer det gamla invanda tänkandet på ända - och det är spännande.
Trots det har jag hunnit läsa en del (som vanligt).
Jerusalem av Selma Lagerlöf och Hard Boiled Wonderland and the End of the World av Haruki Murakami som var en alldeles underbar roman.
