Tack och adjö

NU har jag efter att ha funderat en tid bestämt mig för att sluta blogga. Jag har varit sjuk en längre tid och hoppas att jag snart kan börja jobba igen. Det är roligt att blogga, men det tar en del tid. Det är roligt att läsa och skriva om böcker, men det tar också tid.

Jag känner att jag vill ha den tiden till annat nu.

Tack alla som läst!

Ann-Marie

Belinda Bauer - recension av Ni älskar dem inte

Nej, inte den här gången heller. Fast den här  - Ni älskar dem inte - är den jag tyckt bäst om av hennes tre kriminalromaner.

Jag har försökt att sätta fingret på varför, för egentligen borde jag gilla dem. Jag menar, de utspelar sig i Storbritannien, i det vackra och mystiska Blacklands. Och Exmoreheden är otroligt fascinerande. Spänning, mord, personliga tragedier, poliser, jaktlag - you name it...

Jag är inte helt igenom negativ, jag läste med behållning och ville få reda på hur det slutar, men jag kände mig ändå otillfredsställd när jag läst klart.

Sen tycker jag att förlaget och recensenter och andra mycket mer skulle poängtera att de tre romanerna hänger ihop.

För HALLÅ! om man läser den här utan att ha läst de två första så är de fullständigt förstörda. Finns ingen anledning alls att läsa dem då eftersom det mesta avslöjas i den här romanen. Så om ni inte har läst dem och vill så MÅSTE ni läsa dem i rätt ordning.

De borde alltså presenteras som en trilogi!

Och även om jag av någon märklig anledning inte gilla dem så ÄR de spännande, otäcka och klart läsvärda! De två första finns i pocket.

Men av mig får Ni älskar dem inte bara B B B

Mer Stilton tack - här är årets bästa kriminalroman

Jag säger bara, LÄS och njut.  Springfloden av Cilla & Rolf Börjlind är en strålande bra kriminalroman. Det här är precis en sådan typ av kriminalroman som jag gillar. Egentligen en helt osannolik historia med osannolika kopplingar och förvecklingar och med helt osannolika men ändå helt trovärdiga karaktärer.

Ett driv i historien som gör att man bara måste läsa vidare. Jag slukade romanen under en härligt lång söndag.

Jag gillar hur författarna har låtit både historien liksom svälla och bukta ut här och där för att sedan samla ihop den snyggt och prydligt - utan att det känns rumphugget eller krystat.

Jag gillar hur huvudpersonerna och de andra karaktärerna presenteras, utvecklas och tar form. Jag gillar hur miljöerna skildras vare sig det är Stockholms undre värld (bokstavligen) eller Nordkoster.

Jag gillar att romanen är skriven med ett socialt patos som får mig att tänka på Sjöwall-Wahlöö.  Det finns en ilska och en upprördhet som tilltalar mig.

Kort sagt, jag gillar den! Mitt tips är att den vinner deckarpris både i Sverige och utomlands. Det är den bästa svenska kriminalroman jag har läst på länge och då är både Kepler och Eriksson/Axlander- Sundqvist medräknade.

Jag vill ha mer!

Den får B B B B B