Jag har precis avslutat Tomas Sjödins krönikesamling Jag lutar åt Gud. Jag har läst alla hans böcker och ibland krönikor i en eller annan tidning. Han har ett alldeles speciellt tilltal. Öppenhjärtig och privat utan att vara utlämnande och gränslös. Han delar med sig av så mycket viktiga tankar och iakttagelser. Inte minst när han delat med sig av familjens speciella situation. Jag har gråtit och smålett om vartannat.
Jag tycker att han allt som oftast lyckas med att få läsaren att stanna upp, fundera och fokusera på vad som egentligen är livet.
Hej! Tycker också mycket om Sjödins böcker! De har en öppen, varm och icke-dömmande människosyn! De har varit en väg för mig tillbaka att tro gott om kyrkan och om livet! Och att få gråta och sörja tillsammans med någon annan som också mist nära anhöriga. En hjälp att så småningom hitta framåt igen parellellt med en sorg som alltid kommer att finnas där men vara lättare och lättare att hantera. Mvh, Kvinna mitt i livet
SvaraRadera