Arg!

Jag tycker inte om att bli tagen för given. Jag tycker inte om att bli förutfattad, dvs drabbad av någon annans förutfattade mening om mig eller mina åsikter.

Jag var i Uppsala i lördags på Svenska Kyrkans Teologifestival. Under dagen lyssnade jag på intressanta utlägg om den sjungna bönen. Bra, fast lite spretigt.

Festivalkvällen började i samma anda och med samma musikgrupp och clown som förra gången. Lite lagom allmängiltigt flummigt. Mycket jippo och lite Gud. Fast jag vet inte riktigt om det var tänkt att Gud skulle synas där...

I alla fall visades bildspel på en stor filmduk och plötsligt visades en sekvens med bilder på stympade olivträd och gråtande palestinska kvinnor som förgäves försökte skydda sina olivträd mot de israeliska soldaterna. Sekvensen avslutades med en bild av MUREN.

Jag antar att det skulle vara någon sorts symbolik hur ondskan dödar och förstör det livgivande trädet. Tydligt var dock att Israel var det onda och de som förgäves försökte skydda det livgivande trädet var Palestina. Är detta Svenska Kyrkans officiella syn på den konflikten?

Jag värjer mig mot att bli tagen för given på det sättet att som svenskkyrklig förutsättas inneha den mycket förenklade (och förlegade) ståndpunkten.

Missförstå mig inte. Det är förfärligt hur staten Israel behandlar Palestinierna. Jag var i Betlehem förra året och det var mycket sorgligt. Men konflikten är inte ensidig och inte enkel. Som tur är finns det på båda sidor en gryende vilja till försoning. Det är väl där kyrkan borde finnas?

Självklart ska mörkret tydliggöras och bekämpas i alla dess former men släck inte det försoningsljus som brinner med flämtande låga.