4.6.11

Israel 1960

Jag har läst en helt underbar bok. En bok som skapat bilder i huvudet som jag kommer att bära med mig länge, länge.

Den är både oändligt sorglig och ömsint rolig. Dottern Elisabeth berättar på ganska torr - men underbar prosa - om sin uppväxt i Tel Aviv med mamma Helena.

För Elisabeth är ibland Helenas beteende fullständigt obegripligt och jag kan förstå att Elisabeth som barn många gånger måste ha skämts för sin mamma och tyckt att hon var sååååå pinsam.

Som vuxen - och som läsare - fylls jag allt eftersom av en väldig insikt och därmed förståelse för Helena och hennes handlande. Samtidigt som jag förstår att jag ALDRIG kommer att kunna någonsin kunna förstå fullt ut (tack och lov). För då skulle jag också antagligen börja bete mig konstigt.

Även om boken specifikt handlar om Helena, som överlevde Förintelsen, är den allmängiltig och viktig eftersom den kan ge oss, som förskonats från folkmord, krig och förföljelse, någon liten insikt och förståelse om vad det kan innebära att leva i skuggan av sådana minnen och upplevelser. Upplevelser både av den som var DÄR men också upplevelsen för de barn och barnbarn som också påtagligt lever i skuggan av föräldrars upplevelser och minnen.

LÄS alltså Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron!

Den får full pott av mig: B B B B B 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar