2.1.11

Hermann Hesse


Jag har börjat läsa årets första roman. Det är en av mina riktigt gamla hyllvärmare. Jag köpte den någon gång i början på 90-talet och har sedan aldrig läst den. Nu när jag har börjat undrar jag faktiskt varför. Den är mycket fascinerande. Kanske inte precis lättläst men härligt språk - och framför allt - filosofi, musik, matematik, historia och ideer. Trots att den är snart 60 år gammal känns den modern.

Jag citerar "Vid vissa tider var det mycket populärt att tillfråga kända personer om dagsaktualiteter.....varvid man exempelvis lät namnkunniga kemister och pianister uttala sig om politik, berömda skådespelare, balettmästare, idrottsmän, flygare eller författare om fördelen med det ogifta ståndet, de sannolika orsakerna till ekonomiska kriser etc."

På Wikipedia kan man läsa:

"Glaspärlespelet är en roman skriven av Hermann Hesse utgiven 1943. Glaspärlespelet är att betrakta som Hermann Hesses Magnus Opus och antagligen den största anledningen till varför han erhöll nobelpriset i litteratur 1946.
Handlingen utspelar sig vid en inte angiven tidpunkt i framtiden i det fiktiva landet Kastalien där en intellektuell elit driver skolor och universitet i en klostermässig stil och anda. Kastalien är ett land (också kallat provins) lokaliserat i ett större land, där det stora landet utanför får symbolisera det världsliga, med krig, maktkamp, politik, sex och så vidare, och Kastalien får symbolisera det intellektuella och filosofiska.
Unga, begåvade pojkar väljs ut ur befolkningen och sätts i Kastaliens skolor där de lär sig om konsthistoria, filosofi, språk, litteratur och, kanske framför allt, musik. Att bli utvald är en stor ära, och det ses som ett misslyckande och en skam om en pojke inte klarar av skolan och det isolerade livet i Kastalien. I Kastalien ägnar de sina liv åt studier, konst och musik, och målet, kronan till alla dessa ämnen, är glaspärlespelet.
Hesse ger bara ytliga och metaforiska beskrivningar av hur detta spel går till rent praktiskt, men det står klart att det är ett slags "lingua universalis", ett språk eller spel som binder samman alla konsterna och vetenskaperna till en gemensam uttrycksform. "Dragen" i spelet kan gå från ett musikstycke till en matematisk formel, eller från en filosofi till en planets bana i rymden.
Spelet är det ultimata testet på kunskap och känsla för skönhet, vilket är det enda man ägnar tid åt i Kastalien. Spelet är också en av få sysselsättningar där de intellektuella får vara verkligt kreativa, något som annars inte tillåts i någon stor utsträckning. Idén bakom detta spel har en viss teosofisk karaktär.
Boken är utformad som en biografi över Joseph Knecht som läsaren får följa från pojke till gammal, från nyantagen kastalian till "Magister Ludi", mästare i glaspärlespelet, och slutligen hans död. Under sitt liv brottas Knecht med frågor om livet, och huruvida Kastalien (det enbart intellektuella-filosofiska i livet) är den rätta vägen att gå, och om inte världen utanför (det kroppsliga-världsliga i livet) har något värde. På så sätt är det en bildningsroman
Det finns också starka filosofiska element och frågor, som vad värdet på kunskap är, vad skönhet är, vad sanning är, och så vidare. Som många andra av Hesses romaner, som till exempel Siddharta och Stäppvargen, innehåller även Glaspärlespelet starka kopplingar till buddhistisk filosofi och österländska praktiker; meditation och andningsövningar är en viktig del i kastalianernas liv, och en mycket stor inspiration för Joseph Knecht är kinesisk litteratur och filosofi."

2 kommentarer:

  1. jag gör ett författarporträtt om herman nu...

    SvaraRadera
  2. Spännande! Jag blir nyfiken...Vill du berätta mer?

    SvaraRadera